|
 |
 |
 |
|
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Håll dig uppdaterad! Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år. » Anmäl/avanmäl nyhetsbrev |
Partiernas besked inför valet2010-05-30Ur: Bo bättre • NR 2/2010 Utifrån de stora bostadsrättsorganisationerna (SBC, HSB, Riksbyggen och Fastighetsägarna) har vi ställt frågor till de politiska partierna. Här hittar du de fullständiga frågorna och svaren från genomgången i papperstidningen. 1. Bostadsrättshavaren får skattereduktion för de personliga lånen, men för den del av finansieringen som ligger i föreningen går det inte att få samma skattemässiga förmån - jämförbar mot egnahemsägaren. Avser ni förändra detta förhållande? V: Enligt röd/grön överenskommelse bl.a. sänkt skatt för bostadsrättsföreningar och andra åtgärder för att skapa neutralitet i boendet. S: Vi har inget sådant förslag men vi tänker se över neutraliteten mellan boendeformerna om vi vinner valet. Vi rödgröna är dessutom överens om att sänka den befintliga fastighetsskatten för bostadsrättsföreningar från 0,4 till 0,22 procent. Mp: Miljöpartiet gör bedömningen att skattebelastningen idag är orättvis och måste åtgärdas. C: Det är svårt att lyfta ut en sådan förmån utan att se till helheten i skattesystemet. Centerpartiet vill ta ett helhetsgrepp på skatter och avgifter som är kopplade till våra bostäder. Därför föreslår vi att regeringen tillsätter en utredning om skatter och avgifter på bostäder. De skatter och avgifter som belastar vårt boende ska upplevas som enkla, logiska och rättvisa. Fp: Nej, Folkpartiet eftersträvar skatteneutralitet mellan olika upplåtelseformer men eftersom upplåtelseformerna är olika kan de inte behandlas helt lika ur skattesynpunkt. Kd: Det beror på att alliansregeringen som en av sina första bostadspolitiska åtgärder avskaffade den statliga inkomstskatten för bostadsrättsföreningar. Det finns helt enkelt inte någon skatt att dra av räntekostnaderna emot vilket är ganska fördelaktigt för bostadsrättsföreningarna. M: Det finns skillnader i hur hyresgäster, bostadsrättsägare och villaägare beskattas eftersom det är fråga om helt olika upplåtelseformer med olika rättigheter och skyldigheter. Att göra direkta jämförelser av olika skatteslag för olika upplåtelseformer blir därför inte rättvisande. Privatpersoner omfattas av avdragsreglerna medan äkta bostadsrättsföreningar beskattas som privatbostadsföretag. Intäkter som hör till fastigheten såsom månadsavgifter och räntebidrag är skattefria och kostnader som hör till fastigheten såsom räntekostnader är inte skattemässigt avdragsgilla i ett privatbostadsföretag. Intäkter som hör till annat än fastigheten är skattepliktiga och kostnader som hör till annat än fastigheten är skattemässigt avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet för ett privatbostadsföretag. Vi har inte för avsikt att ändra dessa regler. Alliansregeringen har genomfört skattelättnader för bostadsrättsföreningar såsom fastighetsskattereformen och avskaffandet av schablonbeskattningen för bostadsrättföreningar. 2. Kommer ni att ge några statliga stimulanser för att minska energianvändningen? V: Enligt röd/grön överenskommelse. Vårt mål är att minska energianvändningen i våra bostäder med minst 30 % till år 2020. Vi rödgröna vill utvidga ROT-programmet till att även gälla flerfamiljshus, både bostadsrätter och hyresrätter. Vi vill att ROT-avdraget kompletteras med klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och ägare av bostadsrätter som genomför energieffektiviseringar. S: Ja, vårt mål är att minska energianvändningen i våra bostäder med minst 30 % till år 2020. Vi rödgröna vill utvidga ROT-programmet till att även gälla flerfamiljshus, både bostadsrätter och hyresrätter. Vi vill att ROT-avdraget kompletteras med klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. MP: Vi rödgröna är vi överens om att införa ett statligt investeringsstöd för miljövänliga hyresrätter. Vidare är vi överens om att vidga det så kallade ROT-avdraget till att även omfatta bostadsrätter och hyresrätter. Vi utökar även regelverket med en klimatbonus som gäller för såväl radhus, villor, ägarlägenheter, hyresrätter och bostadsrättsföreningar kopplad till rekommendationer i energideklarationerna. Därutöver är vi överens om en riktad satsning på miljonprogramområdena. Vi har även gemensamt satt upp en mål att energianvändningen för bostäder skall ha minskat med 30 procent till 2020 och enats om kravet att nybyggda hus inte skall få värmas med direktverkande el samt att befintlig direktverkande el skall fasas ut. Även ett förbud mot fossil energi i nybyggnation ingår i vår överenskommelse. Vi är överens om att skärpa kraven på energiförbrukning både vid nybyggnation och vid renovering, vi vill införa obligatorisk timvis mätning för förbrukning av varmvatten och el så att konsumenterna bättre kan styra sina kostnader. C: Ja. Vi satsar i regeringen på att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet och har nyligen beslutat om en förordning om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar med energieffektivisering i den egna verksamheten. Förutom ekonomiskt stöd till kommuner och landsting arbetar Energimyndigheten med att ge råd och stöd till kommuner och landsting om energieffektivisering. Fp: ROT-avdraget fungerar utmärkt i detta avseende. De allra flesta energiinvesteringar är i grunden lönsamma även på relativt kort sikt. Information och kunskapsspridning viktigt Kd: Kristdemokraterna anser att energieffektiviseringsprogrammet på 300 miljoner kr/år ska fortsätta under nästa mandatperiod. M: Det ligger i alla berörda parters intresse att minska energianvändningen för att uppnå såväl klimatvinster som minskade kostnader. Det är fastighetsägaren som har det huvudsakliga ansvaret att minska energiåtgången. Vi politiker kan påverka genom klimatstyrande skatter, där koldioxidskatten utgör det främsta exemplet, för att på bästa sätt minska energianvändningen. Alliansregeringen har bland annat beslutat att ett femårigt program för energieffektivisering skall genomföras under åren 2010-2014, i syfte att nå målet om 20 procents effektivare energianvändning till 2020. Programmet tillförs 300 miljoner kronor årligen under fem år. 3. Kommer ni att ge några statliga stimulanser för att tillgänglighetsanpassa bostadsbeståndet så att fler äldre kan bo kvar hemma? V: Om och tillbyggnad kan ske med ROT. ROT bör omfatta bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Efter ROT bör tillgänglighetsstimulans prövas. Bostadsanpassningsbidrag bör ses över och hissbidrag införas. S: Hemtjänst och bostadsanpassning för äldre har ökat mycket kraftigt senaste årtiondet, just för att göra det möjligt att bo kvar hemma. Vi vill avsätta medel för att rusta upp befintligt bostadsbestånd i miljonprogramsområdena. Husen behöver energieffektiviseras men många gånger även tillgänglighetsanpassas för att klara moderna krav på boendet. Vi vill aktivt bidra till att få igång moderniseringen och en förutsättning är att statens investeringar matchas från övriga parter. MP: Miljöpartiet vill bland annat införa ett hissbidrag så att tillgänglighet kan bli verklighet i äldre fastigheter. C: Ja. Det finns redan idag i form av bostadsanpassningsbidrag som kan sökas via kommunerna för den som behöver bygga om sin bostad på grund av funktionsnedsättning. Centerpartiet vill utöka stödet till tillgänglighetsanpassning när det gäller införandet av hissar i det äldre bostadsbeståndet genom att återinföra det s.k. hissbidraget. Fp: Utöver nuvarande stödregler planeras inga nya insatser utöver de som äldredelegationen kommer med till olika former av särskilt boende. Kd: Kristdemokraterna har i regeringsställning infört ett särskilt investeringsstöd för äldrebostäder. Anledningen är att vi vill verka för ett ökat utbud av bostäder som är lämpliga och attraktiva för äldre. Här satsar regeringen 500 miljoner kronor årligen. I övrigt är tillgänglighetsanpassningar en kommunal uppgift. M: Alliansregeringen har beslutat att det statliga investeringsstödet för särskilda boenden ska kunna lämnas till en ny boendeform - trygghetsbostäder för äldre. Investeringsstödet på 500 miljoner kronor blir därmed tillgängligt såväl för nybyggnad som för ombyggnad till särskilt boende eller trygghetsbostäder. Under perioden 2007-2011 kommer regeringen att ha avsatt sammanlagt 2,5 miljarder kronor för ny- och ombyggnad av sådana boendeformer. Sedan tidigare finns också ett bostadsanpassningsstöd. 4. Avser ni förändra reglerna för beskattning vid försäljning av en bostad (den så kallade flyttskatten)? V: Ja, enligt röd/grön överenskommelse. Räntebeläggningen av uppskov för belopp upp till och med 200 000 kronor avskaffas som ett första steg. S: Ja, vi rödgröna är överens om att ta bort flyttskatten, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. I ett första steg avskaffar vi räntebeläggningen av uppskov för belopp upp till och med 200 000 kronor. MP: I den rödgröna uppgörelsen om en rättvisare fastighetsskatt är vi överens om att upphovsskatten och begränsningen för uppskov successivt skall tas bort. I ett första steg vill vi snarast avskaffa räntebeläggningen av uppskovet upp till och med 200 000 kronor. C: Ja. Centerpartiet vill sänka reavinstskatten från dagens 22 procent till 15 procent och istället ta bort uppskovsmöjligheten. Ett slopat uppskov kan ge större intäkter till de offentliga finanser än vad den lägre skattesatsen på reavinsten behöver kosta. Samtidigt kan en stabilare bostadsmarknad uppnås vilket exempelvis gynnar ungdomar. Fp: Nej, sådana planer är inte aktuella. Folkpartiets och Alliansregeringens mål är att underlätta bostadsbyten genom att driva en bostadspolitik med långsiktiga spelregler, utan statliga subventioner, där utbudet möter efterfrågan i balans. Kd: Kristdemokraterna motsatte sig införande av avgift på uppskovsbeloppet, särskilt på den del som rörde redan beviljade uppskov. Men det var en del av en kompromiss för att åstadkomma den stora förbättring som nu innebär att ingen behöver känna oro över stigande taxeringsvärden och därmed ständigt höjd fastighetsskatt. Vi Kristdemokrater prioriterar nu att dels avskaffa taxeringsvärdessystemet, dels att förhindra att den rödgröna vänsterkartellen återinför den statliga fastighetsskatten. M: När den statliga fastighetsskatten gjordes om till en begränsad kommunal fastighetsavgift höjdes samtidigt realisationsvinstskatten från 20 till 22 %. Vidare infördes en ränta på ett maximerat uppskovsbelopp om 0,5 %. Anledningen till förändringen var att många människor med låga inkomster drabbades av fastighetsskattehöjningar baserade på höjda taxeringsvärden. Vi ville förhindra att människor skulle behöva flytta från hus och hem utan i stället känna sig trygga med att kunna förutse sina boendekostnader. Därmed infördes ett förutsägbart system som inte tvingar människor att flytta bara för att grannen säljer sin bostad till ett högt pris. En effekt av reformen är att vi har lättat skattebördan för låg- och medelinkomsttagare i attraktiva bostadsområden. För att kunna göra det så krävde vi att reformen skulle vara fullt finansierad och att den skulle finansieras inom bostadssektorn. Reformen finansierades därför genom att skatt tas ut när fastigheter säljs och säljarna faktiskt har pengar på banken. Eftersom småhusägare får sänkta boendekostnader när de bor i sina hus är det rimligt att de betalar en något högre realisationsvinstskatt när de säljer sina hus. Av denna anledning höjde vi realisationsvinstskatten från 20 till 22 %. De som får betala de högsta räntorna är oftast desamma som de som har fått störst sänkning av fastighetsskatten. De flesta med stora uppskov har köpt en dyrare ersättningsbostad och får då en sänkt fastighetsavgift. De som har stora uppskov och som är villa- eller radhusägare är de stora vinnarna av reformen. Bostadsrättsinnehavare med stora uppskov, ofta boende i Stockholms innerstad, är inte vinnare i samma utsträckning i det nya systemet. Men räntebeläggning av uppskov är inte någon flyttskatt, utan får jämföras med ränta för ett lån. Varför ska skattekrediter vara räntebefriade? Bostadsrättsinnehavarna har dock gynnats skattemässigt på andra sätt exempelvis genom den borttagna schablonbeskattningen. 5. Kraven på egenkontroller för fastighetsägare har ökat, avser ni göra några förändringar åt endera hållet? V: Bör utvärderas för att se om det håller bra nivå och är effektivitet. S: Vi tror på ett system med egenkontroller. Samtidigt är det viktigt att det finns en uppföljning som snabbt kan sända signalen om egenkontrollen inte fungerar. Då är det viktigt att det vidtas åtgärder från berörda myndigheter och kommunen. Mp: Nej, vi har inte något skarpt förslag i den frågan men vill se över kommunens uppföljning av bygglov och inspektion under byggtiden. Vi anser att frågan först måste utredas innan vi kan formulera klara förslag. C: Vi tycker att skärpta krav på egenkontroller är bra enligt det förslag till ny PBL som regeringen redovisat. Du som är fastighetsägare har ansvar för att fastigheten fungerar som den ska och inte medför risker för miljön eller hälsan för de boende. Genom tydligare krav på vad som gäller vid egenkontroller förebygger vi problem som vi bl.a. såg i vintras när tak rasade in p.g.a. snön. Fp: Målet är förenkla så långt möjligt. Generellt är fastighetsägaren ansvarig för kontrollen av sin fastighet. Alliansen har förenklat och sänkt bostadsbeskattningen och utreder nu också att ta bort hela den krångliga fastighetstaxeringen under kommande mandatperiod. Folkpartiet anser också att systemet med energideklarationer, som i grunden är bra, bör förenklas och vara inriktad på konkreta råd som ger verkliga energibesparingar. Kd: Nej, inte i nuläget. M: Vi tycker att det är rimligt att fastighetsägare har ansvar för sina byggnader och har inte för avsikt att förändra kraven som ställs på fastighetsägare när det gäller egenkontroller. 6. Vilka regler och villkor ska gälla för ombildning till bostadsrätt? V: Regler kring ombildning enligt röd/grön överenskommelse bl.a. att kommuner ej får skänka bort kommunal egendom genom att sälja under marknadspris. Olika andra åtgärder vidtas för att skapa ökad rättsäkerhet och stabilitet. Bl.a. ska man inte kunna rösta hur många gånger som helst. S: De rödgröna är överens om att förfarandet vid ombildning behöver bli tydligare och mer rättssäkert. Bostadsrättsföreningar ska inte kunna köpa en fastighet om inte minst tre fjärdedelar av de boende röstar för att så ska ske och en begränsning bör införas av antalet omröstningar inom en avgränsad tidsperiod. En opartisk funktion såsom notarius publicus ska delta på föreningsstämmorna för att öka rättsäkerheten. Länsstyrelserna ska kunna stoppa ombildningar av allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter om fastigheterna säljs under marknadspris. Mp: Vi rödgröna partier är överens om att reglerna behöver ändras. Vi föreslår gemensamt att en förening inte skall kunna köpa en fastighet om inte minst 75 procent av de boende är för ett sådant köp. Vidare anser vi att det måste införas en begränsning av hur många omröstningar som kan få arrangeras inom en viss tidsperiod. Vi vill även öka rättssäkerheten för de boende genom att lagstifta om att en så kallad "notarius publicus" alltid skall närvara vid föreningsstämmor. Vi anser även att länsstyrelsen skall få möjlighet att stoppa försäljningar av fastigheter om de säljs under marknadspris. C Vi tycket att nuvarande lagstiftning är bra där en ombildning får ske om två tredjedelar är för beslutet. Fp: Folkpartiet anser att dagens regler med 2/3 majoritet vid ombildningar ger en stabil grund för en väl fungerande bostadsrättsförening. Vi anser inte att detta bör förändras. Kd: Nuvarande regler ska gälla. Det har förekommit en diskussion om att ändra reglerna för ombildning så att det skulle räcka med 2/3 majoritet för beslut. Det har Kristdemokraterna motsatt sig. Vi menar att det är viktigt att det finns en stark majoritet för ett så viktigt beslut. M: Ett beslut att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt ska fattas på en föreningsstämma och hyresgäster, tillika medlemmar i bostadsrättsföreningen, i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet ska ha gått med på beslutet. Vi har avvecklat tillståndsplikten för att kommunerna själva ska kunna fatta försäljningsbeslut när de boende hör av sig och vill förvärva en fastighet. Det gjorde vi för att beslutet ska kunna fattas så nära de boende som möjligt och då vi anser att det är en fråga som avgörs bäst vid köksbordet av dem som bor i lägenheterna. Det är angeläget att lagstiftningen tryggar rättssäkra ombildningsprocesser. 7. Avser ni göra några förändringar i bokföringsreglerna för bostadsrättsföreningarna? V: I dagsläget inget förslag om nya bokföringsregler. S: Vi har inget sådant förslag i dagsläget. Mp: Miljöpartiet har inte studerat den frågan så vi har ingen uppfattning. C: Vi hänvisar till vårt förslag om att tillsätta en utredning om skatter och avgifter på bostäder. Vi behöver ett samlat skatteförslag för boende som också tar ställning som angår bokföringsregler för bostadsrättsföreningar. Fp: Nej inte för närvarande. Däremot kan både förenklingar och nya problem uppstå i så kallade oäkta föreningar. Det beror i så fall på att vi vill motverka att åtgärder vidtas bara av skattemässiga skäl. Hur bostadsrättsföreningars bokföring påverkas av om vissa fastigheter i framtiden innehåller både hyreslägenheter, bostadsrätter och kanske ägarlägenheter är inte helt överblickbart. Kd: Nej, inte i nuläget. M: Vi har inte för avsikt att ändra dagens regler. 8. Kommer ni att förändra beskattningen av kooperativ vindkraft? V: Ja, enligt röd/grön överenskommelse. Frågan behöver utredas. Utredningen kan exempelvis titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning. S: Vi rödgröna menar att problemet med uttagsskatten för vindkooperativ måste få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden. Vi kräver att regeringen omedelbart tillsätter en utredning med uppgift att lösa frågan. Mp: Vi är av den bestämda uppfattningen att den förmånsbeskattning som den moderatledda regeringen infört är till stor skada och snarast måste avskaffas. Ja, det är en fråga av hög prioritet hos oss. C: Nej. Vindkraft ska behandlas som andra motsvarande samfälligheter. Den kritiserade s.k. uttagsskatten är en del i en beskattning i en företagsform och som sådan är det den enda beskattningen som sker utav företaget. Därför bör den rimligen vara kvar. Vi vill i stället stödja vindkraft genom certifikatsystemet, ett mycket mer träffsäkert och marknadsmässigt sätt. Fp: Nej, uttagsbeskattningen kommer att vara kvar. Däremot är kooperativ en bra form att driva verksamhet i och man kan den vägen spara mycket pengar till enskilda. Folkpartiet anser - och där är Allianspartierna eniga - att frågan om hur marknadspriset på vindkraftselektricitet fastställs behöver ses över. Skatteverkets beslut bör enligt folkpartiets mening föregås av en ordentlig utredning där såväl kraftbolagen som vindkraftkooperativens synpunkter vägs in. Beslut kanske skall träffas av en opartisk och obunden beslutsinstans Kd: Frågan behöver diskuteras vidare inom Alliansen. Näringsdepartementet har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för vindkraftkooperativen, men finansdepartementet har satt stopp. M: Vindkraften är en viktig del i Moderaternas och Alliansens energipolitik. Vindkraften har många viktiga miljö- och klimatfördelar och ska därför utvecklas. I vår energi- och klimatproposition har vi därför höjt planeringsmålet för vindkraften till 30 TWh fram till 2020. För att nå vårt mål utvecklar vi elcertifikatsystemet, som gynnar utbyggnaden av såväl kooperativt som bolagsmässigt ägd vindkraft. Frågan om uttagsbeskattning är inte en politisk fråga. Skatteverket har gjort en omtolkning av regelverket för beskattning av ekonomiska föreningar, vilket den kooperativt ägda vindkraften påverkas av. Det har med andra ord inte tagits något politiskt beslut att missgynna vindkraft. Tvärtom höjer vi ambitionen i elcertifikatsystemet, förenklar för etableringen av vindkraft och sätter höga mål för andelen förnybar energi i Sverige. Vindkraftskooperativ har den fördelen att de enkelbeskattas jämfört med exempelvis energibolag som drivs som aktiebolag, vilka dubbelbeskattas. Det innebär att ett vindkraftskooperativs resultatbeskattas med bolagsskatten om 26,3 procent. Det som blir över kan de dela ut till sina ägare. Ett aktiebolags överskott beskattas först med bolagsskatten om 26,3 procent. Det som blir över beskattas sedan med 30 procent ägarskatt innan ägarna får pengar i sina plånböcker. | |||||||||||||||||||||||||||||
Text: Erik Hörnkvist, Senast uppdaterad 2010-05-30 | Tipsa en vän |
|
Bobattre.se » Startsida » Artiklar » Nyheter från nätet » Nyhetsbrev » Prenumeration » Senaste numret » Kontakta oss » Annonsera hos oss |
Bo i bostadsrätt » Bo i bostadsrätt » Köpa bostadsrätt » Sälja en bostadsrätt » Ombilda till bostadsrätt » Så fungerar styrelsearbetet |
Hitta Brf » Översikt » Brf:er i Göteborg » Brf:er i Malmö » Brf:er i Stockholm |
Lagar och fakta » Lagar och länkar » Bostadsrätt A till Ö » Ekonomifakta Hitta företag » Ekonomisk förvaltning » Fönsterrenovering » Stamrenovering » Visa alla kategorier |
Styrelseguiden » Översikt » Dokument/mallar » Frågelådan » Styrelsen i en Brf » Styrelseskola |
