Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Senaste
  - 2018
  - 2017
  - 2016
  - 2015
  - 2014

Kategorier
 Balkong
 Bredband/IT
 Ekonomi
 Energi
 Lag och Rätt
 Miljö
 Renovera/Underhåll


 Håll dig uppdaterad!
Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år.

» Anmäl/avanmäl nyhetsbrev

Olagligt att frakta skrymmande gods i hiss utan korgdörr

Ur: Bo bättre • NR 3/2007

Vid större hissrenoveringar måste åtgärder för ökad säkerhet vidtas. David Wallstedt, från Sandberg & Son byter ut den gamla gallergrinden mot en ny hissdörr.
Hissar i arbetslokaler får inte längre användas för skrymmande gods om hissen inte är försedd med korgdörr. Detta kan även gälla bostadshissar, eftersom dessa används till exempel av flytt- och städfirmor, som då brukar hissen i en tillfällig arbetslokal. Anledningen till de nya reglerna är att det har inträffat flera svåra olyckor där personer har klämts mellan godset och hisschaktet.

De nya säkerhetsreglerna är den största utmaning som hela hissbranschen – och även fastighetsägare och bostadsrättsföreningar – stått inför.

– De regler som gäller för hissar i arbetslokaler gäller i praktiken även för personhissar, eftersom Arbetsmiljöverket har utfärdat en ny föreskrift om säkerhet för alla yrkeskategorier när det gäller användning av hissar. Även anställda inom flyttfirmor och trappstädare har ibland utrustning som kan vara skrymmande i en liten hiss i en bostadsfastighet. Då är bostadshuset deras arbetslokal, om än tillfälligt, säger Kjell Gustavsson, Otis, ordförande i Hissförbundets tekniska kommitté.

Enligt de nya reglerna måste en hissdörr installeras så att inget skrymmande gods kan komma åt hisschakten. Anledningen till detta är att det har inträffat olyckor, flera med dödlig utgång. Redan nu måste den hiss som inte har korgdörr förses med en varningsskylt där det står att det är farligt att transportera skrymmande gods i hissen. Både stannplanen och hisskorgarna ska förses med varningsskylt.
Det inträffar betydligt fler klämolyckor nu än för några år sedan. Det beror bland annat på att det idag fraktas containrar, till exempel med returpapper, i hissarna. Boverket, som ska meddela föreskrifter, har tolkat reglerna på så sätt att lagen endast gäller hissar i arbetslokaler.

Men i och med Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller detta även bostadshissar. Det är i alla fall den tolkning som hissbranschen gör. Denna föreskrift började gälla den 1 april 2007. Det är en lag och två föreskrifter, en från Boverket och en från Arbetsmiljöverket, som reglerar användandet av hissar.

Alla hissar som finns i arbetslokaler ska vara ombyggda och försedda med korgdörr senast den 31 december 2012. En byggnad anses vara arbetslokal om mer än 50 procent av byggnaden används för arbetsändamål. För hissar i bostadshus finns ingen bortre tidsgräns.

Hissar i bostadshus ska förses med korgdörrar och övriga funktioner (BFS 2006:26 H10) i samband med utbyte av någon eller några av följande huvuddelar: maskineri, apparatskåp, styrsystem, hisskorg eller korginredning. Det görs dock alltid en prövning av varje fall. Möjligheter till andra lösningar än täckande korgdörrar medges om det finns skäl för detta, exempelvis varsamhesskäl.

I lagtexten (SFS 2006:138) skiljer man på hissar i arbetslokaler och hissar i bostäder, vilket ibland kan bli förvirrande. Men när en bostadshiss används i samband med ombyggnad av fastigheten, vid flytt eller dylikt blir hissen arbetsplats. Reglerna gäller endast när man yrkesmässigt använder hissen. Om bostadsrättsägaren själv flyttar gäller inte dessa föreskrifter.

Vad är då skrymmande gods?
I en liten 2-personershiss kan en säng vara skrymmande medan samma säng som fraktas i en stor hiss för 12 personer inte alls är skrymmande. Det är upp till arbetstagaren att bedöma om godset är skrymmande eller ej. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 juli 2007.

Fastighetsägare och bostadsrättsförening har anmälningsplikt till de företag som arbetar i fastigheten, och det är sedan arbetsgivaren som ska se till att arbetstagaren inte åker i hissen med skrymmande gods.
– De nya bestämmelserna är ibland svåra att tolka och framför allt är det svårt att uttala sig generellt, eftersom den ena situationen ofta inte är den andra lik. Tillämpningen är till dags dato inte heller helt glasklar i alla detaljer. Boverket har lovat att tillsammans med besiktningsorganen försöka bringa reda i hissdjungeln, säger Kjell Gustavsson.

Fotoceller istället för korgdörr kan accepteras i vissa fall där schaktet måste byggas om för att korgdörren ska få plats. Men argumentet att fotoceller är billigare håller inte längre, eftersom skillnaden i kostnad numera är marginell. Det räcker inte med en fotocell utan man måste installera celler längs hela korgöppningen.

Grind istället för riktig korgdörr accepteras oftast inte, men kan åberopas av varsamhetsskäl, till exempel en gammal hiss i en Qmärkt byggnad. Det är en traumatisk upplevelse att bli klämd mellan schaktet och godset (om man över huvud taget överlever), men ansvaret är aldrig den enskildes utan arbetsgivarens. Att hissen är i gott skick är fastighetsägarens ansvar.

– Det företag som utför underhåll och skötsel av hissen måste numera ha formell kompetens för detta. Förebyggande underhåll måste göras fortlöpande, det är inte acceptabelt att endast underhålla hissarna när de går sönder. Kompetenskravet kan innebära att fastighetsägare måste säga upp kontrakt med nuvarande serviceföretag för att kontakta ett som har speciell kompetens för skötsel av hissar, säger Kjell Gustavsson.

Text Inger Evertson foto Erik Hörnkvist

© 2006 - 2024 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera