Nästan varannan bostadsrättsförening i Stockholmsregionen höjer avgiften vid årsskiftet, vilket är något fler än ifjol, visar siffror från HSB Stockholm. Avgiften höjs med 2,4 procent i snitt, och bland de som höjer är snittet 5,2 procent.

– Att snittavgiften höjs trots en lägre styrränta är givetvis positivt. Och det behövs, för även om räntetrycket nu lättar påverkas alla föreningar påtagligt av att de taxebundna kostnaderna stiger så pass kraftigt, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm.

Enligt Nils Holgersson-rapporten som presenterades den 5 november har kostnaderna för de så kallade nyttorna – avfall, vatten och avlopp, fjärrvärme och elnät – stigit nationellt med nära 60 procent sedan 2022.

Även om höjningarna anses vara ett steg i rätt riktning bedömer Cecilia Jutell att den genomsnittliga avgiften fortsatt är för låg för att täcka framtida underhållskostnader av fastigheterna. Under 2024 var det genomsnittliga sparandet till framtida underhåll 165 kr/kvm/år, långt ifrån rekommendationen på 300 kr/kvm/år. De fem senaste åren har sparandet sjunkit med över 30 procent.

– Vi får inte glömma att snittavgiften knappt höjdes alls under nollränteåren, trots att driftkostnader steg. Det betalar många föreningar för i dag. Årets höjning liknar mer en indexering, vilket är önskvärt. Men den räcker inte för att nå ett fullgott sparande till framtida underhåll.

Statistiken baseras på nyckeltal från 610 bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen. 

Under 2025 har ränteläget fortsatt att normaliseras efter föregående års toppar enligt Compricer, Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Riksbankens sänkning av styrräntan med totalt 0,5 procentenheter, vilket har gett tydliga effekter på både sparräntor och bolåneräntor.

• De rörliga sparräntorna har i genomsnitt sjunkit med 0,96 procentenheter under 2025
• De rörliga bolånen (snitträntorna) har i genomsnitt sjunkit med 0,66 procent under 2025

Räntorna just nu:

• Högst ränta på rörlig sparkonto just nu erbjuder Lea Bank och Zaver med 2,60 procent.
• Lägst snittränta på rörligt bolån (3-mån) erbjöd Skandia med 2,52 procent (i november) följt av Landshypotek Bank med 2,56 procent.
• Lägst snittränta på bundet lån 3 år erbjöd SEB med 2,78 procent (i november) följt av Skandia med 2,81 procent
• Lägst snittränta på bundet lån 5 år erbjöd Skandia med 2,97 procent (i november) följt av SEB med 2,99 procent

Mer info hos Compricer 

Redan i oktober steg elpriset vid flera tillfällen upp till över 5 kronor per kilowattimme i södra delar av landet. Svängningar i väder och nya kvartspriser medför risk för ännu högre priser under vintern. SBC Bostadsrättsrapport 2025 visar att oron för höga elpriser är stor hos landets bostadsrättsföreningar.  

Många brf-föreningar vill satsa på energieffektivisering. Men det finns även andra åtgärder föreningen kan göra för att hålla nere kostnaderna under vinterperioden.

– Långsiktiga investeringar som att undersöka möjligheten till solceller eller byten av fönster är givetvis bra att fundera på i längden, men små åtgärder eller enklare investeringar kan göra mycket, säger Per Karlsson, Affärsområdeschef Teknisk Förvaltning på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

SBC tips om enkla åtgärder för att sänka energikostnaderna:

- Se över fastighetens innetemperatur

- Genom att sänka temperaturen i alla lägenheter från 23 grader till 22 grader sjunker energiförbrukningen med ungefär fem procent.

- Nya tätningslister runt dörrar och fönster hjälper även till att minska värmeförluster.

- Närvarostyrd belysning är ett bra alternativ för exempelvis gemensamma utrymmen.

- Välja om möjligt mer energisnåla alternativ för tvättmaskin, torkskåp, hiss och andra inventarier.

 - Använd gemensamt elavtal i föreningen. Gemensam el i en bostadsrättsförening kan spara upp till 1 800 kronor per lägenhet och år, beroende på var i landet man bor.

Bostadsmarknaden präglas fortfarande av ett rekordstort utbud och blygsamma prisökningar. Men prisutvecklingen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Enligt Fastighetsbyråns senaste kartläggning har priserna ökat i raketfart på vissa på enskilda adresser.

I topp ligger Stora Algatan i Lund med en ökning på 24 101 kronor per kvadratmeter de senaste två åren. Stockholmsadresser dominerar visserligen listan över de största prisökningarna räknat i kronor. Men när det gäller procentuell värdeökning hamnar Åre Strand i Åre etta på topplistan med en ökning på hela 86 procent. Näst mest har priserna stigit på Södra Långgatan i Landskrona, 64 procent, följt av Andra Långgatan i Örnsköldsvik och Furuvägen i Grängesberg, som båda stigit med 62 procent.

–Bostadsrättsföreningars ekonomi fortsätter att spela stor roll och vinnarna är de med låg belåning och bra skick på fastigheten. För både spekulanter och säljare gäller det att vara påläst om utvecklingen i det specifika området och den aktuella föreningen, för att kunna ha rätt förväntningar, säger Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.

Tomträttsfrågan är en avgörande fråga för många bostadsrättsföreningar i Malmö. Kraftigt höjda avgälder riskerar att slå hårt mot föreningarnas ekonomi. Malmö stad har nyligen beslutat om nya regler för tomträtter, där avgäldsräntan för flerbostadshus sänks från 3 till 1,75 procent.

Beslutet följer den vägledande domen från Högsta domstolen (Smyrna) från tidigare i år och innebär en lättnad för många bostadsrättsföreningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027 och är en välkommen justering.

Samtidigt efterlyser HSB ett mer rättvist system för friköp av tomträtter. I dag har småhusägare i Malmö möjlighet att köpa loss sin tomt till 50 procent av marktaxeringsvärdet. För bostadsrättsföreningar gäller helt andra villkor. Så länge prisnivåerna ligger över 50 procent är det svårt för de flesta föreningar att ens ha en chans att köpa loss marken.

– Det finns ingen rimlig förklaring till varför vi inte kan ha samma friköpsregler för småhus och flerbostadshus. I grunden handlar det om samma sak – trygghet, långsiktighet och förutsägbarhet, säger Elin Sönnerdahl, jurist på HSB Malmö.

Samtidigt pågår diskussionen också i Göteborg, där frågan om friköp har blivit en del av den bostadspolitiska debatten.

– Vi välkomnar att Malmö följer HD-domen och sänker avgäldsräntan. Men nästa steg måste bli att skapa mer rimliga och rättvisa regler för friköp – oavsett om man bor i småhus eller i bostadsrätt, säger Elin Sönnerdahl.

En ny rapport från CIT Renergy, beställd av HSB Riksförbund, visar att det är svårt att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering.

- Det ställs höga krav på omställning från Sveriges regering och EU, men i praktiken är investeringskostnaderna så höga att det är företagsekonomiskt olönsamt i hela landet, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB.

Studien som genomförts av CIT Renergy, omfattar ett flerbostadshus från 70-talet med typisk energiprestanda och analyserar lönsamhet med priser och prismodeller för fjärrvärme och el på fem orter. Dessa är Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. I samtliga förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma.

Rapporten visar att:

Lönsamheten för energieffektivisering varierar stort beroende av pris och prismodeller på olika orter.

Kalkylen ser helt annorlunda ut om investeringskostnaden skulle minska med 25 procent.

Hela paketet krävs: För att nå energiklass D krävs ett åtgärdspaket med klimatskärmsförbättringar, FTX-system och varmvattenåtgärder. Det kan kosta upp emot 3 miljoner kronor i investeringar.

- Om vi ska klara av omställningen och de krav som ställs inför den så behövs det ett riktat nationellt ekonomiskt stöd som täcker som minst 25-30 % av investeringskostnaden, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB.