Priserna i svenskarnas favoritområden i Spanien fortsätter att stiga. Enligt Bjurfors Spanienindex har det inneburit en uppgång på 13,3 procent senaste året. I Spanienindex mäts prisutvecklingen i 13 av de mest attraktiva regionerna bland svenska bostadsköpare från Girona i nordost till Cádiz i sydväst, samt Mallorca och Kanarieöarna

– Hög efterfrågan i kombination med ett begränsat utbud driver priserna uppåt i Spanien trots en något osäker omvärld. Utländska köpare är fortsatt mycket aktiva, exempelvis har intresset från nordamerikaner ökat, säger Irja Amolin, tf vd på Bjurfors.

En annan faktor som kan påverka den spanska bostadsmarknaden framöver är turismen, som slog rekord under 2024. Den spås dock att mattas ut under 2025. Detta kan kyla ned de mest uthyrningsdrivna lägena.

– För svenska köpare innebär den stärkta kronan mot euron att köpen är mer fördelaktiga än tidigare i år. På längre sikt kan räntenivåer, valutaförändringar och lokala regleringar påverka utvecklingen, men helhetsbilden visar på en stabil marknad där både semesterboenden och permanenta bostäder fortsätter locka investerare och privatpersoner, säger Irja Amolin.

.

Va-taxorna ökar kraftigt i hela landet. Totalt gör 139 kommuner höjningar på över tio procent. Endast sex kommuner sänker taxan. Det visar Nils Holgerssongruppens årliga kartläggning. I genomsnitt höjer landets kommuner VA-taxorna med 10,9 procent i år jämfört med 2024. Det här är den näst högsta höjningen sedan taxorna började granskas för trettio år sedan och kan jämföras med inflationen som under samma period låg på 0,5 procent.

Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen är mycket kritisk till hur kommunerna agerar. 

– När vatten- och avloppstaxorna rusar långt över inflationen blir det snabbt en tung nota för både hushåll och fastighetsägare. Årets siffror visar tydligt att kostnaderna sticker iväg och att skillnaderna mellan kommunerna blir allt större. I stället för att ta ansvar för eftersatt underhåll skickar kommunerna notan till hushållen, som får betala mer utan att vatten eller service blir bättre. Det är orimligt att kommunerna täcker upp gamla skulder genom att vältra över försummat underhåll på kunderna.

De senaste fem åren har skillnaderna mellan kommunerna ökat kraftigt. Kommunerna som toppar listan med de högsta VA-kostnaderna  är  Norrtälje, Vaxholm och Nordanstig där kostnaden för en normalstor lägenhet ligger över 12 000 kronor per år. Högst upp ligger Trosa som gör en höjning på 39 procent vilket ger en årskostnad på drygt 14 000 kronor per år och lägenhet. I andra änden av skalan ligger Fagersta, som trots en höjning på 9 procent endast har en årskostnad på ca 3 100 kronor per år och lägenhet.

– Det är svårt att förklara för hushållen varför vatten kan vara över fyra gånger dyrare i en kommun än i en annan. Tänk om det vore samma sak med mjölk – det skulle vara helt oacceptabelt med så stora skillnader. Vi kan inte se att de stora prisskillnaderna har förklarats, och taxorna borde inte ha en sådan spridning. Här behöver kraven på kommunerna skärpas så att taxorna blir mer transparenta och förutsägbara. Annars riskerar människors förtroende för systemet att rasa, säger Rikard Silverfur.

Hela rapporten finns på: https://nilsholgersson.nu/

Solelen växer snabbt. Under första halvåret 2025 producerades nästan 2,6 TWh solel i Sverige enligt Energimyndigheten, 19 procent mer än under första halvåret ifjol. Men endast 35 procent av solelen utgör egenanvändning används direkt trots att det ger den största besparingen.

– Solenergimarknaden har förändrats snabbt. Förr sålde man solel och gick med vinst. Nu gör man vinst genom att använda den själv och därmed slippa köpa el och betala energiskatt, säger Daniel Scheffold, affärsutvecklare på Nordic Solar.

Många solcellsanläggningar matar idag ut majoriteten av solelen när produktionen är som högst och förbrukningen som lägst i fastigheten. Med smart styrning och batterilagring går det att öka egenanvändningen markant.

- Elen kommer aldrig att vara billigare. Även med mycket försiktiga antaganden visar våra prognoser samma sak: den totala elkostnaden stiger genom att elskatten och nätavgifter ökar när efterfrågan på el fortsätter upp. Den som avstår solenergi och batterilagring riskerar att betala flera hundra tusen kronor mer över de kommande 30 åren. Vinnarna är de som agerar tidigt och ökar sin självförsörjning.

När det gäller att bevaka elpriserna har antalet soffliggare har blivit cirka 15 000 fler jämfört med samma tidpunkt i fjol, enligt Elskling, Sveriges största jämförelsetjänst för elavtal. Det innebär att cirka 423 000 hushåll nu riskerar att få betala upp till 5 000 kronor mer än konsumenter som valt rörligt avtal.

Elsklings analys visar mellanskillnaden mellan vad anvisat avtal kan kosta jämfört med ett rörligt elavtal för respektive elområde. I rena pengar kan det innebära ökade kostnader på runt 900 till drygt 4 600 kronor om året, beroende på var i landet man bor och vilken elförbrukning man har.

Under första halvåret 2025 är det framförallt soffliggarna längst i norr som drabbats hårdast – trots att deras elpriser varit de lägsta i landet. I elområde SE1 har soffliggare med anvisade elavtal fått betala nästan 26 procent mer i snitt för elen, jämfört med de hushåll som tecknat ett rörligt elavtal, visar Elsklings genomgång. För en villaägare med en snittförbrukning på 20 000 kWh om året, skulle det medföra en extra kostnad på över 4 600 kronor. Lägenhetsinnehavare i samma elområde har fått betala cirka 930 kronor mer vid en årlig elförbrukning på 5000 kWh.

Den minsta procentuella prisskillnaden under första halvåret syns i elområde SE4 – där bland annat Skåne, Blekinge och södra Småland ingår. Här har det skiljt knappt 10 procent mellan rörliga och anvisade elavtal. Men i kronor räknat gör det ändå stort avtryck i plånboken på grund av de höga elpriserna.

För en villaägare i elområde SE4 har soffliggarna straffats med drygt 3 100 kronor om de bott i villa och med cirka 860 kronor för lägenhetshushåll – med samma årliga elförbrukning som nämnts ovan.

– Det är lätt att tänka ”äsch, det bara skiljer 10 procent så ingen mening att lägga tid på det”. Men som vår uträkning visar så kan det bli det flera tusenlappar i slutändan. Det här är pengar som man kan göra betydligt roligare saker för, som till exempel en weekendresa eller några restaurangbesök, säger Anne by Nazemi på Elskling.

Om undersökningen

Statistiken bygger på kWh-priser för anvisade och rörliga elavtal under årets första sex månader. För lägenheter har vi räknat med en förbrukning på 5 000 kWh/år. För villor har vi räknat med en årsförbrukning på 20 000 kWh, inklusive elvärme. Elpriserna inkluderar el, elcertifikat, elskatt och moms. Källa: Elskling/SCB

Om Elskling:

Elskling.se är Sveriges största jämförelsetjänst för elpriser och samlar alla landets närmare 150 elhandelsbolag och över 5 000 elavtal. Sedan starten har Elskling.se hjälpt över en miljon svenskar att jämföra och byta elavtal, sälja el och köpa smarta elprylar i Elskling butik. Elskling grundades 2007 av fem civilingenjörer från KTH och är sedan 2018 en del av Zmarta som erbjuder jämförelsetjänster för el, lån och försäkringar.

Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det visar den senaste kartläggningen från Nils Holgerssongruppen. Det är den näst största höjningen på tre decennier. Prisökningarna ligger dessutom långt över inflationen. En tredjedel av alla kommuner i landet höjer priserna med mer än 10 procent.

Priserna varierar kraftigt över landet. I kommunerna med högst pris ligger nivån nu på 1 625 kr/MWh, medan de lägsta priserna återfinns kring 698 kr/MWh. Det innebär en skillnad på över 900 kronor per megawattimme – mer än en fördubbling mellan lägsta och högsta pris.

Under de fem senaste åren har fjärrvärmepriset i genomsnitt ökat med nästan 4 500 kronor per år för en lägenhet motsvarande en ökning om 40 procent. I 22 kommuner har priserna stigit med över 60 procent under perioden.

Tre kommuner sticker ut med de största procentuella ökningarna av fjärrvärmepriset mellan 2024 och 2025: Herrljunga (+37,9 %), Bengtsfors (+32,5 %) och  Trelleborg (+27,1 %).

- Det verkligt anmärkningsvärda är de kommuner där priserna stigit mest. När vi utgår från statistiken och granskar dessa kommuner närmare, handlar det ofta om mindre, glesbefolkade kommuner och relativt nya fjärrvärmeaktörer. Statistiken indikerar en strategi hos dessa bolag som resulterar i kontinuerliga och kraftiga prishöjningar, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen

Flera av dessa kommuner återfinns i nät som ägs av Solör, Adven eller Nevel – aktörer som relativt nyligen etablerat sig på den svenska marknaden.

Solör utmärker sig i detta sammanhang genom att äga de 27* fjärrvärmenät med högst prisnivå i Sverige.

Kommuner med högsta fjärrvärmepris 2025:

Kommun       Fjärrvärmebolag                 Fjärrvärmepris 2025 (kr/MWh)

Älvdalen        Solör Bioenergi                   1625

Härryda         Solör Bioenergi                   1622

Nora              Solör Bioenergi                   1606

Kommuner med lägsta fjärrvärmepris 2025:

Kommun       Fjärrvärmebolag                 Fjärrvärmepris 2025 (kr/MWh)

Oxelösund     Oxelö Energi 808

Malung         Malung-Sälens kommun    806

Luleå             Luleå Energi  698

* I ett av dessa nät har prishöjningen genomförts under tidigare ägare.¨¨

Skandia sänker nu listräntan för bolån med 3 månaders bindningstid med 0,05 procentenheter. Den nya räntan gäller från och med den 27 augusti. 

– Som kund är det viktigt att kunna jämföra vilken ränta man kan få, vilket också är enkelt med Skandias transparenta bolånemodell, säger Johan Bauhn affärschef Skandiabanken. 

Skandia erbjuder alltid färdigförhandlade räntor. Räntan bestäms av bolånets storlek, belåningsgrad och bindningstid. Dessutom får kunder med tjänstepension och kunder med bostad som har energiklass A eller B extra rabatt. 

Mer information om Skandias bolåneräntor hittar du här: https://www.skandia.se/lana/bolan/bolanerantor/

Om Skandia
Skandia är ett pensionsbolag som erbjuder tjänstepension med förebyggande hälsoförsäkring för att du ska kunna bygga grunden till en trygg pension och vara frisk på vägen dit. Vi har drygt 860 miljarder kronor under förvaltning. Vi låter pengarna jobba på ett sätt som ger bra avkastning åt våra närmare 1,9 miljoner kunder och samtidigt bygger vi ett bättre samhälle. Hos oss finns också en bank för bolån och sparande som möjliggör att hantera hela din ekonomi från pension till räkningar. Läs mer på www.skandia.se