Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Styrelseguiden
 Experter svarar på dina frågor
 Styrelsens roller och ansvar
  - Att välja styrelse
  - Styrelsearvode
  - Styrelsearvode i 200 Brf:er
  - Beräkna styrelsearvode
 Litteratur - föreningen bibliotek
 Tjänster och produkter


Svårt att neka medlemskap

När får man som bostadsrättsförening neka medlemskap? Att neka på felaktiga grunder kan innebära stora kostnader för föreningen och en besvärande situation för den som vill sälja eller köpa lägenheten.

När en bostadsrätt ska överlåtas är det brukligt att styrelsen tittar på avtalet mellan köpare och säljare och ser till att allt stämmer. Inom en månad ska styrelsen sedan ta ställning till om den blivande bostadsrättshavaren ska beviljas medlemskap i föreningen och få tillträde till lägenheten.

Styrelsens beslut ska utgå från två huvudregler - dels öppenhetsprincipen, som dikterar att föreningen ska vara öppen och välkomnande mot alla, dels den sökandes betalningsförmåga. Det finns dock styrelser som verkar agera i en övertygelse om att de har rätten att själva bestämma vilka kriterier framtida medlemmar ska uppfylla genom att slå fast det i sina stadgar. I andra fall försöker föreningar medvetet köra över köparna, som inte har något annat val än att rätta sig efter styrelsens önskemål eller vända sig till hyresnämnden.

- Det kan vara skadeståndsgrundande om man i hyresnämnden kan bevisa att föreningen har sagt nej till medlemskap utan skäl. Nämnden underkänner de nekande grunderna och lägenhetsköparen beviljas medlemskap den vägen. En hänvändelse till nämnden måste dock ske inom en månad efter att man tagit del av föreningens beslut. Ovilja från föreningen att ge klart besked ska uppfattas som ett nej och medför rätt att vända sig till nämnden, säger Bo bättres juridiska expert advokat Jörn Liljeström, LEX advokatbyrå.

Solklara lagbrott
Att neka medlemskap på grund av etnicitet, kön, sexuell läggning eller religiös övertygelse är alla solklara lagbrott. I Sverige rättar vi oss efter EU:s antidiskrimineringsprinciper och har själva en lång tradition av hård lagstiftning. Men det finns gråzoner och då blir det knivigare - hur noggrann ska man till exempel vara när man kollar upp en sökandes betalningsförmåga? Att ta en kreditupplysning på sökanden är vanligt. På senare tid har det också blivit möjligt att använda sig av betaltjänster på internet där det går att få ut allt från betalningsanmärkningar och uppskattad inkomst till hur många bilar en familj äger.

Men representanter för samtliga bostadsrättsorganisationer som Bo bättre har pratat med; Riksbyggen, HSB, SBC och Fastighetsägarna, säger att de inte rekommenderar sina föreningar att göra mer än en traditionell kreditupplysning.
- Medlemskap nekas ibland på grund av dåliga inkomster då man tror att köparen inte kommer att kunna betala avgiften. Men någon exakt inkomstgräns finns inte och får inte skrivas in i stadgarna, utan det är en fråga om bedömningar. Viktiga frågor för bedömningen kan också vara hur stora lån personen har och om det går att ordna borgen eller annan säkerhet, säger Katarina Tunhammar på Fastighetsägarna.

- Föreningen löper sällan eller aldrig någon ekonomisk risk med att bevilja medlemskap till någon med mycket låg inkomst. Orsaken är att föreningen har legal panträtt i själva bostadsrätten för avgiftsfordringar upp till sex månader efter det att bostadsrättshavaren skiljts från lägenheten genom lagakraftvunnen dom eller verkställbart beslut, alltså efter slutpunkten på en uppsägning, säger Jörn Liljeström.

Belastningsregistret
Det förekommer också att föreningar begär utdrag ur belastningsregistret från dem som söker medlemskap. Det är lätt att förstå att en styrelse i god tro inför en sådan policy som ett sorts mervärde för de boende, ett sätt att garantera en tryggare närmiljö för sina boende. Det är inte heller olagligt att begära ett utdrag, men ingen av bostadsrättsorganisationerna stödjer idén.

- Det finns en viss möjlighet att väga in personliga kvalifikationer i bedömningen men det är svårt att neka på denna grund. Jag tycker inte att det är okej att begära utdrag ur belastningsregistret. Det är otroligt svårt att neka medlemskap på grund av att någon är straffad tidigare. Det skulle möjligen vara i en situation där en lägenhet har använts som en del i brottet och det har skett nyligen, säger Ewa Sörqvist på HSB. Detta illustreras i ett fall som togs upp i hyresnämnden i Malmö i januari i år.

En man köpte en lägenhet i en HSB-förening men nekades medlemskap. Föreningen motsatte sig det begärda medlemskapet av två skäl. Mannen hade en dålig ekonomisk historia. Han hade stått som ensam firmatecknare i två bolag som hade misskötts ekonomiskt och även haft ett handelsbolag som gått i konkurs. Vidare hade mannen dömts till tre månaders fängelse för vapenbrott då han i hemmet haft ett tillståndspliktigt vapen utan licens. Under ärendets behandling i hyresnämnden anhölls mannen och häktades på sannolika skäl misstänkt för grovt bedrägeri och utpressning. Utpressningen skulle gälla den aktuella lägenheten och offret säljaren, men den misstänkte mannen hävdade att han var oskyldig och valde att vidhålla sin ansökan om medlemskap.

Styrelsen fick rätt
I sitt beslut kom hyresnämnden till följande slutsats: "Enligt hyresnämndens uppfattning ligger domen för vapenbrott så pass långt tillbaka i tiden att den inte ensam kan utgöra tillräcklig grund att neka X medlemskap i föreningen. Hyresnämnden anser dock att de omständigheter som nämnts ovan sammantagna gör att det finns så pass starka skäl att ifrågasätta X personliga kvalifikationer som utövare av bostadsrätten att föreningen inte skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare."

Generellt kan man säga att det är lättast att neka medlemskap om det bedöms att sökanden inte kommer att kunna uppfylla sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen och betala årsavgiften. Inkomsterna måste då vara så låga att de inte räcker till avgiften och existensminimum. Det händer att föreningar vill neka medlemskap till någon som är extremt störande eller ökänt kriminell. Då kan man utnyttja bostadsrättslagen 2 kap §10 som lyder: "Den som i annat fall än som sägs i 4§ första stycket förvärvat en bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan inom en månad från den dag han fick del av beslutet om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden." Föreningen kan alltså säga nej och hoppas att personen inte kommer att driva frågan vidare. Förvånansvärt ofta finner sig personen i föreningens beslut.
Senast uppdaterad 2012-09-24  |  Tipsa en vän

© 2006 - 2024 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera