Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Senaste
  - 2018
  - 2017
  - 2016
  - 2015
  - 2014

Kategorier
 Balkong
 Bredband/IT
 Ekonomi
 Energi
 Hiss
 Lag och Rätt
 Miljö


 Håll dig uppdaterad!
Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år.

» Anmäl/avanmäl nyhetsbrev

Stambytet blev en dyrköpt katastrof

Ur: Bo bättre • NR 3/2008

Usla rådgivare, fel metoder och rejält med otur. Allt som kunde gå fel gick fel när Brf Mäster Knut i centrala Malmö genomförde sitt stambyte.

Text/Bild: Erik Hörnkvist

Ett stambyte som från början inte skulle vara något riktigt stambyte. Det är också ett stambyte som inte på långa vägar är avslutat för de drabbade. Vi tar det från början. När föreningen tog över de två fastigheterna för ett par år sedan så var hörnfastigheten i stort behov av renovering. Det andra huset renoverades av dåvarande ägare med både stambyte och hiss. Den nybildade föreningen anlitade en konsult från en av de större organisationerna.

Styrelsen hade ingen anledning att betvivla dennes kompetens och råd. Konsulten rekommenderade en metod som, åtminstone i Sverige, är obeprövad – relining av tappvattenledningarna. Men man litade på konsulten. Metoden innebär i normala fall betydligt mindre jobb och är billigare än ett konventionellt stambyte.

Konsulten gjorde dock en allvarlig felbedömning. Reliningen genomfördes innan badrummen började renoveras. På grund av vibrationerna när kaklet knackades ner sprack rören. Vattnet sprutade, innertak rasade och trossbottnar förstördes.

Tillbaks på ruta ett, dock med den inte helt obetydliga skillnaden att nu fanns det inte någon annan lösning än att göra om från början med ett traditionellt stambyte, vilket mer än fördubblade kostnaderna. (Avloppsstammarna åtgärdades även de med relining. Här har man inget att invända mot utförandet.) Eftersom reliningföretaget inte lämnar någon garanti för yttre påverkan fanns det inga pengar att hämta där.

Därför riktade Mäster Knut sina skadeståndsanspråk mot det företag som konsulten representerade. En av de märkliga turerna i denna historia är att konsulten bytte arbetsgivare och gick till firman som åtagit sig kaklingen av badrummen. En firma som gick i konkurs och aldrig färdigställde jobbet.

Styrelsen kände sig minst sagt övergivna när de nu själva fick agera projektledare. Lars Lindebratt, jurist på Fastighetsägarna Syd, hjälper föreningen i de olika tvisterna som i skrivande stund fortfarande pågår. Tvisten med kakelfirman ser ut att bli enklast att lösa: Konkursförvaltaren har riktat en fordran för obetalda fakturor mot Mäster Knut. Föreningen å sin sida har en motfordran på ett något högre belopp för kostnaderna att färdigställa kaklingen.

Den andra tvisten ser ut att kunna bli något snårigare.
 – Vi riktar oss inte mot reliningföretaget. De har lämnat efter sig ett färdigt jobb som var helt, säger Lars Lindebratt. Huruvida det var rätt av dem att ta på sig jobbet med en oprövad metod i en så pass gammal fastighet med relativt klena rör är mer av moralisk art.
 – Konsulten har inte presenterat risker och nackdelar med en ny och obeprövad teknik, vilket man som konsult är skyldig till enligt ABK96. Nu skyller man på plattsättaren och säger att denne bilat sönder röret, men det är vibrationerna. Det finns sparade rörbitar som visar detta. Avtalen var mellan de olika entreprenörerna och Mäster Knut, men det var konsultens organisation som skötte hela upphandlingen.

Turerna kring Mäster Knut väcker frågor om hur det står till med fastighetsbranschen.
 – Det är lite märkligt att konsulten vandrar mellan olika bolag. Först är han konsult som anlitar ett företag, sen kan man ju undra vilken sida han egentligen står på. Det kan finnas en jävsituation – var finns lojaliteten och trovärdigheten?

Nu hoppas Lindebratt och föreningen att tvisten ska lösas genom att brf-organisationens försäkringsbolag gör en skadereglering.
 – Skulle vi inte komma överens blir det en regelrätt ansökan till tingsrätten. De ska ha mycket starka kort för att jag inte skulle råda Mäster Knut att inte gå vidare till domstol. Någon ersättning för sveda och värk blir det dock inte.
 – Det är flera som varit utan badrum i mer än ett halvår, berättar Per-Anders Lindborg, styrelseledamot när det blåste som värst. Tur i oturen var att föreningen samtidigt passade på att bygga bastu i ett tidigare outnyttjat källarutrymme. Det som var tänkt som det där lilla extra för medlemmarna fick istället nyttjas av de medlemmar som nu stod helt utan badrum.

 – Folk ville ha kompensation, men det skulle ytterligare försämra föreningens ekonomi. Många är väldigt utsjasade. Och det värsta har varit att vi inte kunnat lämna det och gå vidare, säger Per-Anders Lindborg. En viktig faktor för att inte föreningsarbetet helt ska braka samman är information:
 – Vi har försökt att vara så öppna som möjligt så att alla ska vara så medvetna som möjligt om vad som händer. Och så en dyrköpt men ack så viktig erfarenhet:
– Det gäller att lyssna på mer än vad bara en expert säger.

© 2006 - 2024 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera