Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Styrelseguiden
 Styrelsens roller och ansvar
  - Att välja styrelse
  - Styrelsearvode
  - Styrelsearvode i 200 Brf:er
  - Beräkna styrelsearvode
 Styrelseskolan
 Litteratur - föreningen bibliotek
 Tjänster och produkter


Experter svarar på dina frågor

Lars frågar:

Jag är styrelseledamot i en bostadsrättsförening. I våra stadgar står bl.a. att "bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten jämte tillhörande utrymmen i gott skick. Till det inre räknas inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten.

Bostadsrättshavaren svarar ej för underhåll av radiatorer och vattenarmaturer eller för de anordningar för avlopp och för lägenhetens förseende med värme, gas, elektricitet och vatten med vilken föreningen försett lägenheten" Min fråga är; vem ska bekosta byte och reparationer av kranar, badkarsblandare, toastolar, tvättställ mm.?

En del medlemmar har tolkat stadgarna så att de själva skall bekosta utbytet och redan gjort detta. Nu hävdar andra medlemmar att stadgarna skall tolkas så att föreningen skall stå för kostnaden.
Kan de som bekostat bytet själva kräva ersättning från föreningen om det är föreningen som skall bekosta bytet?


Jörn Liljeström, LEX Advokatbyrå svarar:

Underhållsansvaret kräver mycket utrymme för att beskriva heltäckande. Exemplet kan rymma många faktorer som ger olika svar. Svaret är alltså inte garanterat tillämpligt på din situation, eftersom din beskrivning inte är tillräckligt detaljerat beskriven för att bestämt svar ska kunna ges.
Men huvudregeln för ansvarsfördelningen kan grovt förenklat sägas vara att bostadsrättshavaren svarar för att hålla lägenhetens inre i gott skick, medan föreningen ansvarar för resten. Undantag gäller för brand- eller vattenledningsskada för vilka föreningen i regel svarar. I angivet exempel skall huvudregeln tillämpas då det inte är en så kallad vattenledningsskada. Den som primärt svarar enligt huvudregel eller undantag kan i efterhand utkräva ersättning för reparationskostnader av den som vållat skadan eller någon annan som kan tänkas vara betalningsansvarig enligt lag eller avtal (ibland är t ex försäkringsbolag betalningsansvarigt enligt avtal).
Om man delar upp aktuellt exempel i konkreta åtgärder kan det innebära att föreningen skall åtgärda så att hängrännorna håller klarar motsvarande vattenflöde och även avfukta så att lägenhetens inre är klart för åtgärder. Bostadsrättshavaren ansvarar sedan för att sätta lägenhetens inre i gott skick igen.

Om föreningen vållat skadan, exempelvis genom att åsidosätta sitt ansvar att se till att hängrännorna håller för avsett ändamål. Då kan föreningen eventuellt vara skadeståndsskyldig gentemot bostadsrättshavaren motsvarande reparationskostnaderna.

Aktuella bestämmelser i bostadsrättslagen är i huvudsak 7 kap 12§ jfrt m 7 kap 4 § vad gäller ansvarsfördelningen och 7 kap 4 § jfrt m 7 kap 2 § vad avser bostadsrättshavarens möjlighet att utkräva ersättning för skada från föreningen. Denna reglering är varken tydlig eller uttömmande och kan dessutom ha kommit att få delvis annan innebörd till följd av särskild reglering i berörd förenings stadgar. Därutöver kan dessutom även annan lagstiftning vara tillämplig, beroende på situationen.



Se mer: Lagar för Brf och dess medlemmar


© 2006 - 2024 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera