|
|
Experter svarar på dina frågor
Karin frågar:
Jag är ordförande i en förening med ett hus som fått grundläggningsproblem. Vi kan välja på två olika typer av åtgärder medstor skillnad i kostnad och störning underentreprenaden, men också med stor skillnad i risk för dåligt resultat.
Den billiga och minst störande åtgärden kan resultera i att vi ändå måste göra den dyrare åtgärden om 5–10 år, men i bästa fall kommer vi undan den kostnaden under en längre period än så. Bör styrelsen eller medlemmarna ta beslut om vilken åtgärd som ska väljas?
Vi har blivit rekommenderade att ta styrelsebeslut på åtgärd och medlemsbeslut på hur åtgärden ska finansieras (föreningslån, insatshöjning eller en kombination). Hur bör vi göra?
Jörn Liljeström, LEX Advokatbyrå svarar:
Föreningen behöver kvalificerad rådgivning innan beslut fattas. Allmänt kan sägas följande: Styrelsen beslutar om underhålls och reparationsåtgärder utom i vissa specifika fall. Undantagen är reglerade i bostadsrättslag och ibland därutöver även i stadgar.
Säkerställande av grundläggningens funktion är normalt en styrelsefråga. Om åtgärderna är omfattande kan en styrelse ibland föredra att lägga fram sitt förslag på stämman. Men då finns risken att stämman säger nej till en nödvändig åtgärd som styrelsen är ansvarig för att utföra.
Då hamnarstyrelseledamöter och förening i en mycket besvärlig situation. Rekommendationen är därför att styrelsen alltid skall fatta beslut som ligger inom styrelsens ansvarsområde. Det normala är att använda medel avsatta i underhålls- och reparationsfond. Detta är en fråga styrelsen förfogar över. Om fonderade medel är otillräckliga är det normala att föreningen upptar lån.
Om inteckningar redan finns och inget hinder finns i stadgar kan styrelsen fatta beslut om upptagande av lån. Finansiering av löpande underhåll och reparation kan finansieras direkt över årsavgiften. Styrelsen fattar beslut om uttag av årsavgift, även i fall där den är tillfälligt kraftigt förhöjd.
Om man vill finansiera åtgärden genominsatshöjning måste stämmobeslut fattas, men i regel saknas anledning att använda sig av insatshöjning som finansieringsalternativ, då det finns bättre sätt att lösa problemet.
| |
|