Solelen växer snabbt. Under första halvåret 2025 producerades nästan 2,6 TWh solel i Sverige enligt Energimyndigheten, 19 procent mer än under första halvåret ifjol. Men endast 35 procent av solelen utgör egenanvändning används direkt trots att det ger den största besparingen.

– Solenergimarknaden har förändrats snabbt. Förr sålde man solel och gick med vinst. Nu gör man vinst genom att använda den själv och därmed slippa köpa el och betala energiskatt, säger Daniel Scheffold, affärsutvecklare på Nordic Solar.

Många solcellsanläggningar matar idag ut majoriteten av solelen när produktionen är som högst och förbrukningen som lägst i fastigheten. Med smart styrning och batterilagring går det att öka egenanvändningen markant.

- Elen kommer aldrig att vara billigare. Även med mycket försiktiga antaganden visar våra prognoser samma sak: den totala elkostnaden stiger genom att elskatten och nätavgifter ökar när efterfrågan på el fortsätter upp. Den som avstår solenergi och batterilagring riskerar att betala flera hundra tusen kronor mer över de kommande 30 åren. Vinnarna är de som agerar tidigt och ökar sin självförsörjning.

När det gäller att bevaka elpriserna har antalet soffliggare har blivit cirka 15 000 fler jämfört med samma tidpunkt i fjol, enligt Elskling, Sveriges största jämförelsetjänst för elavtal. Det innebär att cirka 423 000 hushåll nu riskerar att få betala upp till 5 000 kronor mer än konsumenter som valt rörligt avtal.

Elsklings analys visar mellanskillnaden mellan vad anvisat avtal kan kosta jämfört med ett rörligt elavtal för respektive elområde. I rena pengar kan det innebära ökade kostnader på runt 900 till drygt 4 600 kronor om året, beroende på var i landet man bor och vilken elförbrukning man har.

Under första halvåret 2025 är det framförallt soffliggarna längst i norr som drabbats hårdast – trots att deras elpriser varit de lägsta i landet. I elområde SE1 har soffliggare med anvisade elavtal fått betala nästan 26 procent mer i snitt för elen, jämfört med de hushåll som tecknat ett rörligt elavtal, visar Elsklings genomgång. För en villaägare med en snittförbrukning på 20 000 kWh om året, skulle det medföra en extra kostnad på över 4 600 kronor. Lägenhetsinnehavare i samma elområde har fått betala cirka 930 kronor mer vid en årlig elförbrukning på 5000 kWh.

Den minsta procentuella prisskillnaden under första halvåret syns i elområde SE4 – där bland annat Skåne, Blekinge och södra Småland ingår. Här har det skiljt knappt 10 procent mellan rörliga och anvisade elavtal. Men i kronor räknat gör det ändå stort avtryck i plånboken på grund av de höga elpriserna.

För en villaägare i elområde SE4 har soffliggarna straffats med drygt 3 100 kronor om de bott i villa och med cirka 860 kronor för lägenhetshushåll – med samma årliga elförbrukning som nämnts ovan.

– Det är lätt att tänka ”äsch, det bara skiljer 10 procent så ingen mening att lägga tid på det”. Men som vår uträkning visar så kan det bli det flera tusenlappar i slutändan. Det här är pengar som man kan göra betydligt roligare saker för, som till exempel en weekendresa eller några restaurangbesök, säger Anne by Nazemi på Elskling.

Om undersökningen

Statistiken bygger på kWh-priser för anvisade och rörliga elavtal under årets första sex månader. För lägenheter har vi räknat med en förbrukning på 5 000 kWh/år. För villor har vi räknat med en årsförbrukning på 20 000 kWh, inklusive elvärme. Elpriserna inkluderar el, elcertifikat, elskatt och moms. Källa: Elskling/SCB

Om Elskling:

Elskling.se är Sveriges största jämförelsetjänst för elpriser och samlar alla landets närmare 150 elhandelsbolag och över 5 000 elavtal. Sedan starten har Elskling.se hjälpt över en miljon svenskar att jämföra och byta elavtal, sälja el och köpa smarta elprylar i Elskling butik. Elskling grundades 2007 av fem civilingenjörer från KTH och är sedan 2018 en del av Zmarta som erbjuder jämförelsetjänster för el, lån och försäkringar.

Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det visar den senaste kartläggningen från Nils Holgerssongruppen. Det är den näst största höjningen på tre decennier. Prisökningarna ligger dessutom långt över inflationen. En tredjedel av alla kommuner i landet höjer priserna med mer än 10 procent.

Priserna varierar kraftigt över landet. I kommunerna med högst pris ligger nivån nu på 1 625 kr/MWh, medan de lägsta priserna återfinns kring 698 kr/MWh. Det innebär en skillnad på över 900 kronor per megawattimme – mer än en fördubbling mellan lägsta och högsta pris.

Under de fem senaste åren har fjärrvärmepriset i genomsnitt ökat med nästan 4 500 kronor per år för en lägenhet motsvarande en ökning om 40 procent. I 22 kommuner har priserna stigit med över 60 procent under perioden.

Tre kommuner sticker ut med de största procentuella ökningarna av fjärrvärmepriset mellan 2024 och 2025: Herrljunga (+37,9 %), Bengtsfors (+32,5 %) och  Trelleborg (+27,1 %).

- Det verkligt anmärkningsvärda är de kommuner där priserna stigit mest. När vi utgår från statistiken och granskar dessa kommuner närmare, handlar det ofta om mindre, glesbefolkade kommuner och relativt nya fjärrvärmeaktörer. Statistiken indikerar en strategi hos dessa bolag som resulterar i kontinuerliga och kraftiga prishöjningar, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen

Flera av dessa kommuner återfinns i nät som ägs av Solör, Adven eller Nevel – aktörer som relativt nyligen etablerat sig på den svenska marknaden.

Solör utmärker sig i detta sammanhang genom att äga de 27* fjärrvärmenät med högst prisnivå i Sverige.

Kommuner med högsta fjärrvärmepris 2025:

Kommun       Fjärrvärmebolag                 Fjärrvärmepris 2025 (kr/MWh)

Älvdalen        Solör Bioenergi                   1625

Härryda         Solör Bioenergi                   1622

Nora              Solör Bioenergi                   1606

Kommuner med lägsta fjärrvärmepris 2025:

Kommun       Fjärrvärmebolag                 Fjärrvärmepris 2025 (kr/MWh)

Oxelösund     Oxelö Energi 808

Malung         Malung-Sälens kommun    806

Luleå             Luleå Energi  698

* I ett av dessa nät har prishöjningen genomförts under tidigare ägare.¨¨

Skandia sänker nu listräntan för bolån med 3 månaders bindningstid med 0,05 procentenheter. Den nya räntan gäller från och med den 27 augusti. 

– Som kund är det viktigt att kunna jämföra vilken ränta man kan få, vilket också är enkelt med Skandias transparenta bolånemodell, säger Johan Bauhn affärschef Skandiabanken. 

Skandia erbjuder alltid färdigförhandlade räntor. Räntan bestäms av bolånets storlek, belåningsgrad och bindningstid. Dessutom får kunder med tjänstepension och kunder med bostad som har energiklass A eller B extra rabatt. 

Mer information om Skandias bolåneräntor hittar du här: https://www.skandia.se/lana/bolan/bolanerantor/

Om Skandia
Skandia är ett pensionsbolag som erbjuder tjänstepension med förebyggande hälsoförsäkring för att du ska kunna bygga grunden till en trygg pension och vara frisk på vägen dit. Vi har drygt 860 miljarder kronor under förvaltning. Vi låter pengarna jobba på ett sätt som ger bra avkastning åt våra närmare 1,9 miljoner kunder och samtidigt bygger vi ett bättre samhälle. Hos oss finns också en bank för bolån och sparande som möjliggör att hantera hela din ekonomi från pension till räkningar. Läs mer på www.skandia.se

Priserna på bostäder i svenskarnas favoritområden i Spanien fortsatte att stiga i juli.

I juli steg priserna i samtliga regioner. Valencia och Castellón noterade de största uppgångarna med 2,6 procent respektive 2,1 procent. Sett över ett år toppar Valencia och Murcia utvecklingen med prislyft runt 20 procent.

– I juli såg vi prisuppgångar i samtliga regioner och utvecklingen över ett år är särskilt stark i Valencia och Murcia. På Mallorca är efterfrågan fortsatt hög, framför allt från utländska köpare, och utbudet räcker inte till, vilket fortsätter att driva priserna uppåt. Vi räknar med att Balearerna även under 2025 kommer att stå för den största nominella prisökningen i hela Spanien. I Alicante, där prisnivåerna är lägre, ser vi samtidigt ett växande investerarintresse med nya rekordnivåer i kustnära orter som Calpe, Dénia och Xàbia, säger Irja Amolin.

Terminsstarten närmar sig på landets högskolor och universitet. Jämförelsetjänsten Zmarta har därför tagit reda på vad det kostar att hyra en studentbostad i andra hand i Sveriges största studentstäder.

–Vår jämförelse hjälper studenter att få lite mer koll på prisläget och att undvika oskäliga hyror, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Zmartas analyserat visar att Stockholm ligger högst med en genomsnittlig månadshyra på 9 116 kronor, något som gör den dyraste studentstaden i Sverige. Den genomsnittliga storleken på en hyresetta i Stockholm är 24 kvadratmeter, vilket är mindre än i alla andra studentorter förutom Umeå. Därefter följer Göteborg och Lund med månadshyra på cirka 7 590 respektive 7 462 kronor i snitt. Billigast att plugga är det i Halmstad. En etta i andra hand kostar där 5 272 kronor per månad.

Sett till kvadratmeterpris är det mest prisvärt i Eskilstuna, Borås och Norrköping, där hyrorna ligger på cirka 179 till 184 kronor per kvadratmeter. I Stockholm ligger motsvarande siffra på 415 kronor, vilket är mer än dubbelt så dyrt.