Priserna på bostäder i svenskarnas favoritområden i Spanien fortsatte att stiga i juli.

I juli steg priserna i samtliga regioner. Valencia och Castellón noterade de största uppgångarna med 2,6 procent respektive 2,1 procent. Sett över ett år toppar Valencia och Murcia utvecklingen med prislyft runt 20 procent.

– I juli såg vi prisuppgångar i samtliga regioner och utvecklingen över ett år är särskilt stark i Valencia och Murcia. På Mallorca är efterfrågan fortsatt hög, framför allt från utländska köpare, och utbudet räcker inte till, vilket fortsätter att driva priserna uppåt. Vi räknar med att Balearerna även under 2025 kommer att stå för den största nominella prisökningen i hela Spanien. I Alicante, där prisnivåerna är lägre, ser vi samtidigt ett växande investerarintresse med nya rekordnivåer i kustnära orter som Calpe, Dénia och Xàbia, säger Irja Amolin.

Terminsstarten närmar sig på landets högskolor och universitet. Jämförelsetjänsten Zmarta har därför tagit reda på vad det kostar att hyra en studentbostad i andra hand i Sveriges största studentstäder.

–Vår jämförelse hjälper studenter att få lite mer koll på prisläget och att undvika oskäliga hyror, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Zmartas analyserat visar att Stockholm ligger högst med en genomsnittlig månadshyra på 9 116 kronor, något som gör den dyraste studentstaden i Sverige. Den genomsnittliga storleken på en hyresetta i Stockholm är 24 kvadratmeter, vilket är mindre än i alla andra studentorter förutom Umeå. Därefter följer Göteborg och Lund med månadshyra på cirka 7 590 respektive 7 462 kronor i snitt. Billigast att plugga är det i Halmstad. En etta i andra hand kostar där 5 272 kronor per månad.

Sett till kvadratmeterpris är det mest prisvärt i Eskilstuna, Borås och Norrköping, där hyrorna ligger på cirka 179 till 184 kronor per kvadratmeter. I Stockholm ligger motsvarande siffra på 415 kronor, vilket är mer än dubbelt så dyrt.

I juli föll bostadsrättspriserna med 1,5 procent på riksnivå och med hela 2,9 procent i Stor-Stockholm, samtidigt som priserna i Malmö fortsätter att stiga för både bostadsrätter och villor.

– Det är tydligt att Malmö visar vägen i en annars avvaktande marknad, säger Irja Amolin, tf vd på Bjurfors Sverige.

Bostadsrättspriserna har haft en svag sommar. På riksnivå syns en nedgång med 1,5 procent under juli, och en total nedgång med 2,1 procent på tre månader. Göteborg visar i stort sett oförändrade priser medan I centrala Malmö har bostadsrätterna ökat med 3,1 procent på ett år och i Stor-Malmö är ökningen hela 3,8 procent. I centrala Stockholm är priserna stabila medan övriga Stor-Stockholm tyngts av fallande priser på 2,9 procent under juli och hela 3,8 procent på tre månader.

Bostadspriserna sjönk med 1,2 procent i december i Sverige som helhet enligt SBAB Booli Housing Price Index (HPI). Störst prisfall på lägenheter var det i Storstockholm och på villor i Norra Sverige. I två av sex regioner steg villa- och lägenhetspriserna (men i olika regioner för villor respektive lägenheter).

- Prisfallet låg ungefär i linje med vad som brukar vara normalt för en decembermånad. Årsbokslutet visar att bostadspriserna steg med drygt 4 procent under hela 2024. Det ligger i linje med vår senaste prognos även för 2025 och 2026. Vi räknar med att priserna stiger igen nu under våren. En annan intressant årsbokslutsnotering är att bostadspriserna - trots prisuppgången under 2024 - ligger drygt 11 procent under toppnoteringarna från våren 2022, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Under hela 2024 steg bostadspriserna med 4,2 procent för Sverige som helhet. Med det ligger bostadspriserna ändå drygt 11 procent under maxnoteringarna från våren 2022. Som helhet sjönk bostadspriserna sjönk med 1,2 procent i december i Sverige som helhet . Rensat för den normala säsongseffekten och även för andra tillfälliga effekter stod priserna stilla (se tabell 2 och diagram 1).

- Att villapriserna har återhämtat sig i minde utsträckning än lägenhetspriserna beror troligen bland annat på att de steg så pass mycket mer under pandemin. Samtidigt har många bostadsrättsföreningar inte höjt sina månadsavgifter i paritet med de faktiska kostnadsuppgångarna. Är bostadsköparna inte fullt ut medvetna om detta, håller det rimligen konstlat uppe lägenhetspriserna, säger Robert Boije.

Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.

– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte heller möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om. Här sitter kunderna verkligen i en rävsax säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

Nils Holgerssongruppen har tidigare i år rapporterat om rekordstora kostnadsökningar för vatten och avlopp (VA), elnät och fjärrvärme under 2024, de så kallade nyttigheterna. Kostnaderna ökade i snitt med knappt 14 procent för VA, med drygt 5 procent för elnät och drygt 15 procent för fjärrvärme. Sedan tillkommer avfallskostnaden som ökade med 8,6 procent i år. De sammanlagda kostnaderna för nyttigheterna har alltså ökat med 13 procent, vilket är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade 1995.

– I år sätts verkligen rekord på rekord, vilket blir kännbart och svårhanterat för många. Det som mildrar bilden är att elpriserna inte legat på samma extremt höga nivåer som förra året. Men det vet vi ju kan ändras snabbt, vi har till exempel tidigare sett kraftiga prisökningar under vinterhalvåret. Och till skillnad från VA, elnät, fjärrvärme och avfall, är elhandeln konkurrensutsatt. Det betyder ju att man som kund kan agera för att sänka sin elkostnad på ett annat sätt, säger Joachim Höggren.

Stor skillnad mellan kommunerna

Nils Holgerssonrapporten visar även att skillnaden mellan de billigaste och de dyraste kommunerna ökar. Sett till den sammantagna kostnaden skiljer det tusentals kronor mellan den dyraste och billigaste kommunen. I den dyraste kommunen Nordanstig uppgår kostnaderna för nyttigheterna och elhandel till 41 450 kronor per lägenhet och år, för Luleå som är den billigaste kommunen är motsvarande siffra 23 111 kronor. Det skiljer alltså ungefär 18 640 kronor per lägenhet och år mellan den dyraste och billigaste kommunen.

Kostnadsökningen för avfall

Avfallstaxorna har i snitt ökat med 8,6 procent* under året. Mellan en lägenhet i den dyraste, och billigaste kommunen, skiljer det 2 430 kronor per lägenhet och år. Även avfallstaxorna stiger alltså, visserligen inte i samma takt som kostnaderna för fjärrvärme samt vatten och avlopp, men på totalen bidrar det till en kännbar kostnadsökning.

Historiskt höga kostnader för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och avfall

Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade för snart trettio år sedan. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.

Om undersökningen

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet med 15 lägenheter genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Om Nils Holgerssongruppen

Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Gruppen granskar och jämför kostnader för vatten och avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme för att främja rättvisa och effektiva tjänster i hela Sverige. Målet är att öka medvetenheten om kostnaderna för dessa, vilket är drygt 50 miljarder årligen, och bidra till positiv utveckling inom områdena vilket gagnar både fastighetsägare och boende.

Den svenska ekonomin visar äntligen positiva tecken med sjunkande räntor och dämpad inflation. SBC, Sveriges Bostadsrätts Centrum, går därför ut tipsar landets bostadsrättsföreningar nu bör tänka när konjunkturen lättar.

– Bättre ekonomiska förutsättningar är något som många bostadsrättsföreningar har att se fram emot i takt med att Riksbanken sänker styrräntan. Omkostnaderna för landets bostadsrättsföreningar har redan börjat planas ut vilket självklart är glädjande för både styrelsen och de boende. Vi får dock inte glömma att vi haft en lång period av ostadig ekonomi, och effekterna av detta kan synas ett bra tag framöver, säger Markus Pålsson, Chef för Verksamhetsinnovation och utveckling på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Här är tre punkter som SBC råder bostadsrättsföreningar att prioritera när ekonomin lättar:

• Omförhandla eller upphandla lån: Sänkta räntor innebär en möjlighet till förhandling för att få ner föreningens kostnader. Säkerställ att föreningens lån nu följer den allmänna trenden i den ekonomiska utvecklingen. Om styrelsen saknar tid eller kunskap går det att ta experthjälp.
  
  
• Se över underhållsplanen: Granska föreningens underhållsplan och prioritera investeringar som förlänger fastighetens livslängd och ökar dess attraktivitet. Det kan exempelvis röra sig om planerat underhåll i fastigheten som fått vänta på grund ränteläget och stigande kostnader.
  
  
• Investera i säkerhet: Den senaste upplagan av Sveriges Bostadsrättsrapport visar att en av tre bostadsrättsägare inte alltid känner sig trygg i sin bostad. Nu är läge att lägga resurser på nya låssystem, belysning, krisplan och övervakningssystem för att skapa en tryggare förening.