Redan i oktober steg elpriset vid flera tillfällen upp till över 5 kronor per kilowattimme i södra delar av landet. Svängningar i väder och nya kvartspriser medför risk för ännu högre priser under vintern. SBC Bostadsrättsrapport 2025 visar att oron för höga elpriser är stor hos landets bostadsrättsföreningar.  

Många brf-föreningar vill satsa på energieffektivisering. Men det finns även andra åtgärder föreningen kan göra för att hålla nere kostnaderna under vinterperioden.

– Långsiktiga investeringar som att undersöka möjligheten till solceller eller byten av fönster är givetvis bra att fundera på i längden, men små åtgärder eller enklare investeringar kan göra mycket, säger Per Karlsson, Affärsområdeschef Teknisk Förvaltning på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

SBC tips om enkla åtgärder för att sänka energikostnaderna:

- Se över fastighetens innetemperatur

- Genom att sänka temperaturen i alla lägenheter från 23 grader till 22 grader sjunker energiförbrukningen med ungefär fem procent.

- Nya tätningslister runt dörrar och fönster hjälper även till att minska värmeförluster.

- Närvarostyrd belysning är ett bra alternativ för exempelvis gemensamma utrymmen.

- Välja om möjligt mer energisnåla alternativ för tvättmaskin, torkskåp, hiss och andra inventarier.

 - Använd gemensamt elavtal i föreningen. Gemensam el i en bostadsrättsförening kan spara upp till 1 800 kronor per lägenhet och år, beroende på var i landet man bor.

Bostadsmarknaden präglas fortfarande av ett rekordstort utbud och blygsamma prisökningar. Men prisutvecklingen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Enligt Fastighetsbyråns senaste kartläggning har priserna ökat i raketfart på vissa på enskilda adresser.

I topp ligger Stora Algatan i Lund med en ökning på 24 101 kronor per kvadratmeter de senaste två åren. Stockholmsadresser dominerar visserligen listan över de största prisökningarna räknat i kronor. Men när det gäller procentuell värdeökning hamnar Åre Strand i Åre etta på topplistan med en ökning på hela 86 procent. Näst mest har priserna stigit på Södra Långgatan i Landskrona, 64 procent, följt av Andra Långgatan i Örnsköldsvik och Furuvägen i Grängesberg, som båda stigit med 62 procent.

–Bostadsrättsföreningars ekonomi fortsätter att spela stor roll och vinnarna är de med låg belåning och bra skick på fastigheten. För både spekulanter och säljare gäller det att vara påläst om utvecklingen i det specifika området och den aktuella föreningen, för att kunna ha rätt förväntningar, säger Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.

Tomträttsfrågan är en avgörande fråga för många bostadsrättsföreningar i Malmö. Kraftigt höjda avgälder riskerar att slå hårt mot föreningarnas ekonomi. Malmö stad har nyligen beslutat om nya regler för tomträtter, där avgäldsräntan för flerbostadshus sänks från 3 till 1,75 procent.

Beslutet följer den vägledande domen från Högsta domstolen (Smyrna) från tidigare i år och innebär en lättnad för många bostadsrättsföreningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027 och är en välkommen justering.

Samtidigt efterlyser HSB ett mer rättvist system för friköp av tomträtter. I dag har småhusägare i Malmö möjlighet att köpa loss sin tomt till 50 procent av marktaxeringsvärdet. För bostadsrättsföreningar gäller helt andra villkor. Så länge prisnivåerna ligger över 50 procent är det svårt för de flesta föreningar att ens ha en chans att köpa loss marken.

– Det finns ingen rimlig förklaring till varför vi inte kan ha samma friköpsregler för småhus och flerbostadshus. I grunden handlar det om samma sak – trygghet, långsiktighet och förutsägbarhet, säger Elin Sönnerdahl, jurist på HSB Malmö.

Samtidigt pågår diskussionen också i Göteborg, där frågan om friköp har blivit en del av den bostadspolitiska debatten.

– Vi välkomnar att Malmö följer HD-domen och sänker avgäldsräntan. Men nästa steg måste bli att skapa mer rimliga och rättvisa regler för friköp – oavsett om man bor i småhus eller i bostadsrätt, säger Elin Sönnerdahl.

En ny rapport från CIT Renergy, beställd av HSB Riksförbund, visar att det är svårt att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering.

- Det ställs höga krav på omställning från Sveriges regering och EU, men i praktiken är investeringskostnaderna så höga att det är företagsekonomiskt olönsamt i hela landet, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB.

Studien som genomförts av CIT Renergy, omfattar ett flerbostadshus från 70-talet med typisk energiprestanda och analyserar lönsamhet med priser och prismodeller för fjärrvärme och el på fem orter. Dessa är Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. I samtliga förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma.

Rapporten visar att:

Lönsamheten för energieffektivisering varierar stort beroende av pris och prismodeller på olika orter.

Kalkylen ser helt annorlunda ut om investeringskostnaden skulle minska med 25 procent.

Hela paketet krävs: För att nå energiklass D krävs ett åtgärdspaket med klimatskärmsförbättringar, FTX-system och varmvattenåtgärder. Det kan kosta upp emot 3 miljoner kronor i investeringar.

- Om vi ska klara av omställningen och de krav som ställs inför den så behövs det ett riktat nationellt ekonomiskt stöd som täcker som minst 25-30 % av investeringskostnaden, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB.

Priserna i svenskarnas favoritområden i Spanien fortsätter att stiga. Enligt Bjurfors Spanienindex har det inneburit en uppgång på 13,3 procent senaste året. I Spanienindex mäts prisutvecklingen i 13 av de mest attraktiva regionerna bland svenska bostadsköpare från Girona i nordost till Cádiz i sydväst, samt Mallorca och Kanarieöarna

– Hög efterfrågan i kombination med ett begränsat utbud driver priserna uppåt i Spanien trots en något osäker omvärld. Utländska köpare är fortsatt mycket aktiva, exempelvis har intresset från nordamerikaner ökat, säger Irja Amolin, tf vd på Bjurfors.

En annan faktor som kan påverka den spanska bostadsmarknaden framöver är turismen, som slog rekord under 2024. Den spås dock att mattas ut under 2025. Detta kan kyla ned de mest uthyrningsdrivna lägena.

– För svenska köpare innebär den stärkta kronan mot euron att köpen är mer fördelaktiga än tidigare i år. På längre sikt kan räntenivåer, valutaförändringar och lokala regleringar påverka utvecklingen, men helhetsbilden visar på en stabil marknad där både semesterboenden och permanenta bostäder fortsätter locka investerare och privatpersoner, säger Irja Amolin.

.

Va-taxorna ökar kraftigt i hela landet. Totalt gör 139 kommuner höjningar på över tio procent. Endast sex kommuner sänker taxan. Det visar Nils Holgerssongruppens årliga kartläggning. I genomsnitt höjer landets kommuner VA-taxorna med 10,9 procent i år jämfört med 2024. Det här är den näst högsta höjningen sedan taxorna började granskas för trettio år sedan och kan jämföras med inflationen som under samma period låg på 0,5 procent.

Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen är mycket kritisk till hur kommunerna agerar. 

– När vatten- och avloppstaxorna rusar långt över inflationen blir det snabbt en tung nota för både hushåll och fastighetsägare. Årets siffror visar tydligt att kostnaderna sticker iväg och att skillnaderna mellan kommunerna blir allt större. I stället för att ta ansvar för eftersatt underhåll skickar kommunerna notan till hushållen, som får betala mer utan att vatten eller service blir bättre. Det är orimligt att kommunerna täcker upp gamla skulder genom att vältra över försummat underhåll på kunderna.

De senaste fem åren har skillnaderna mellan kommunerna ökat kraftigt. Kommunerna som toppar listan med de högsta VA-kostnaderna  är  Norrtälje, Vaxholm och Nordanstig där kostnaden för en normalstor lägenhet ligger över 12 000 kronor per år. Högst upp ligger Trosa som gör en höjning på 39 procent vilket ger en årskostnad på drygt 14 000 kronor per år och lägenhet. I andra änden av skalan ligger Fagersta, som trots en höjning på 9 procent endast har en årskostnad på ca 3 100 kronor per år och lägenhet.

– Det är svårt att förklara för hushållen varför vatten kan vara över fyra gånger dyrare i en kommun än i en annan. Tänk om det vore samma sak med mjölk – det skulle vara helt oacceptabelt med så stora skillnader. Vi kan inte se att de stora prisskillnaderna har förklarats, och taxorna borde inte ha en sådan spridning. Här behöver kraven på kommunerna skärpas så att taxorna blir mer transparenta och förutsägbara. Annars riskerar människors förtroende för systemet att rasa, säger Rikard Silverfur.

Hela rapporten finns på: https://nilsholgersson.nu/