Senaste nummer av Bo bättre Senaste nummer av Bo bättre
Hem
Sök bland Sveriges 27 800 bostadsrättsföreningar
 
Malmö | Göteborg | Stockholm
 Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Styrelseguiden
 Experter svarar på dina frågor
 Styrelsens roller och ansvar
  - Att välja styrelse
  - Styrelsearvode
  - Styrelsearvode i 200 Brf:er
  - Beräkna styrelsearvode
 Litteratur - föreningen bibliotek
 Tjänster och produkter


Dags för föreningsstämma

Bostadsrättsjuridik - Göran Olsson, jurist, tidigare vd för bostadsrättsorganisationen SBC

"De flesta stämmor fungerar bäst om det finns en valberedning som förberett sina ärenden. Det handlar inte bara om val av styrelse och revisorer utan också – vilket ofta missas – arvodesfrågorna."

Ett hus med många lägenheter där alla boende är delägare måste hållas ihop på något sätt. Bostadsrätten är den samordningsform vi länge valt i Sverige, även om ägarlägenheter så smått börjar komma. Hur man än gör måste varje år avslutas så att medlemmarna kan ta ställning till året som har gått. Det är obligatoriskt att ha stämma en gång per år. Man kommer inte undan. Även om föreningsstämman har en lång dagordning finns det egentligen endast tre frågor som måste behandlas för att man ska anses ha haft en riktigstämma. Det är beslut om fastställande av resultat- och balansräkning, beslut om resultatdisposition och slutligen beslut om ansvarsfrihet. Allt annat går att strunta i, åtminstone tillfälligt. Men självklart bör också de traditionella frågorna på stämman behandlas, vilket innebär att en styrelse ska väljas, valberedning utses och det ska tas ställning till olika förslag från medlemmar och styrelse.

Många styrelser klagar på att medlemmarna inte är intresserade av att komma till stämman. Man bör fråga sig varför. Ett givet svar kan vara att alla är nöjda och det flyter bra. Om det uppstår tvist i någon fråga brukar deltagandet däremot bli betydligt större. Men vad kan styrelsen göra för att locka medlemmarna? Ska det serveras kaffe och bullar eller en italiensk buffé med vin. Är lokalen bra, hör alla vad som sägs? Försöker verkligen styrelsen att locka medlemmarna att komma till mötet, eller vill de helst att det ska gå så fort som möjligt? Interiörerna varierar givetvis. Jag sitter ofta ordförande på stämmor och det är klart att stämmorna blir bättre i lämpligt arrangerade lokaler med en bra ljudanläggning. Det blir också alltid bättre när styrelsen visar respekt för medlemmarna. Det gör de genom att yttra sig över motioner, se till att valberedningens förslag går ut med kallelsen - överhuvudtaget visar att de tar stämman på allvar.

Lokalen är viktig. Jag tycker stämmor fungerar allra bäst där stämmoordföranden sitter på podiet tillsammans med den som är utsedd till sekreterare. Styrelsen sitter på första bänk beredd att svara på frågor. Det gäller med andra ord att tydligt visa att det är medlemmarnas möte och att den som sitter ordförande inte företräder styrelsens intressen utan hela föreningens. Därför är det direkt olämpligt att styrelsens ordförande också sitter som mötesordförande. Som mötesordförande har man möjligheter att styra hur gången är på mötet, och hur olika förslag ställs mot varandra. Den som är ordförande på stämman behöver inte vara en extern person, det går också att välja en medlem i föreningen. Till arrangemangen hör också avprickningen av medlemmar. I en liten förening är detta inte ett problem men i större föreningar behövs det planering och färdiga medlemsförteckningar som kan fungera som avprickningslistor. Avprickning sker enklast när medlemmarna kommer in i lokalen. Det spar tid. Styrelsen bör också ha förberett sluten omröstning med lappar som kan lämnas in om det blir aktuellt. Det är också bra att i lite större församlingar dela ut en färgad lapp till varje närvarande röstande som de kan hålla i när de räcker upp handen.

Det är viktigt att styrelsen har en öppen och positiv attityd. Frågor ska om möjligt besvaras. Det är inte trovärdigt att enbart hänvisa till sekretess, men det är klart att styrelsen inte alltid kan svara på alla frågor. Men det är viktigt att styrelsen visar en god vilja och tänker på att det finns en skyldighet att svara på i princip allt som medlemmarna frågar, så länge det inte skadar föreningen. De allra flesta stämmor fungerar bra och det finns en positiv attityd. Men ibland kommer föreningen in i ett skede då det uppstår bråk om något. Det kan vara omfattningen av en större ombyggnad, en ny medlem som ifrågasätter det mesta som styrelsen ägnat sig åt eller kanske en tidigare ledamot i styrelsen som mot sin vilja fått lämna sitt uppdrag och som blivit till en plåga.

En sak är säker. Det finns i varje förening alltid någon medlem som en styrelse upplever som mer eller mindre besvärlig. Den svåra biten är då att hantera denna medlem på stämman. Som utomstående ordförande märker man direkt vem det är. Personens uppträdande är kanske själva anledningen till att man blivit ombedd att komma på stämman. Det märks ofta genom att personen i fråga hela tiden begär ordet och har synpunkter på det mesta. Men det är bara att härda ut. Den som är mötesordförande ska ha tålamod och samtidigt kunna sätta gränser. En medlem får inte lägga beslag på hela stämman, då blir det fel. Det kommer således an på mötesordföranden hur denna medlem hanteras och samtidigt tänka på att medlemmarna har rätt att prata.

Det är viktigt att kallelsen till stämman är korrekt och uppfyller de formella kraven. Kallelsen ska innehålla de ärenden som ska behandlas på stämman. Ska frågan om ändring av stadgar tas upp måste stadgeändringsförslaget i klartext finns med i kallelsen. De flesta stämmor fungerar bäst om det finns en valberedning som förberett sina ärenden. Det handlar inte bara om val av styrelse och revisorer utan också - vilket ofta missas - arvodesfrågorna. Det blir mycket enklare om valberedningen även tänkt igenom dessa frågor. Jag tycker valberedningen ska förbereda alla val och arvodesfrågor. De kan föreslå mötesordförande och justerare och alla val till förtroendeposter. Valberedningens uppgifter är oreglerade i lag ,men inget hindrar att stämman, när de väljs ,också preciserar deras uppgifter.

Hur ska styrelsen uppträda på stämman? Jag har nämnt öppenheten. Ibland men inte ofta ser jag styrelser som gör en föredragning av redovisningshandlingarna. Siffrorna sammanfattas och presenteras i diagram på ett lättbegripligt och överskådligt sätt. Detta är ett utmärkt sätt för styrelsen att visa att de är angelägna om att medlemmarna ska förstå. Styrelsen får aldrig glömma vem som är uppdragsgivare. Det är aldrig bra när styrelsen visar irritation över frågor som kommer eller ifrågasättanden eftersom det skapar dålig stämning. Besvara frågorna lugnt och korrekt. Människor är i grunden kloka. De blir också trötta på en person som aldrig ger sig.

Något av det viktigaste den som är mötesordförande ska administrera är omröstningarna. Det kan göras oerhört komplicerat eller enkelt. Men det är egentligen bara en sak röstningen går ut på och det är att ta reda på vad majoritetetens tycker. Det finns två regler att hålla sig till. Den ena handlar om röstning vid personval, där den vinnande är den som får flest röster. Den andra handlar om röstning på olika förslag - då vinner det alternativ som fått mer än hälften av rösterna. Det kan vara nog så besvärligt att genomföra en omröstning om det finns flera alternativ. Då gäller att som ordförande hitta rätt vägar som leder fram till majoritetens vilja. Man ska absolut inte konstra till det. Det är ingen politisk församling som är van vid omröstningar i snabb takt. Det handlar om medlemmar som måste få en chans att hänga med. Enklast är att rösta genom handuppräckning. En obligatorisk fråga på stämman är ansvarsfriheten för hela eller delar av styrelsen. Prövningen av ansvarsfriheten görs efter det att redovisningshandlingarna lagts fram och revisorn lämnat sina rekommendationer med anledning av sin granskning. För att neka ansvarsfrihet måste de som röstar mot ansvarsfrihet uppgå till minst 1/10 av samtliga medlemmar. Ingen vet säkert hur man räknar 1/10 av medlemmarna i en bostadsrättsförening eftersom det kan finnas fler medlemmar än bostadsrätter. Innan klarhet vunnits i den frågan kan man utgå från 1/10 av samtliga bostadsrätter. Nekas ansvarsfrihet ska det vara för att medlemmarna anser att styrelsen misskött föreningen och därför utkräver ekonomiskt ansvar av styrelsen. Styrelsen ska inte nekas ansvarsfrihet bara för att några medlemmar tycker illa om styrelsen i största allmänhet. Tyvärr är detta svårt att förklara för medlemmar som i ansvarsfriheten ser en möjlighet till bestraffning. En tydlig tendens är att antalet nekade ansvarsfriheter ökar varje år. Jag sitter själv på flera stämmor varje år där ansvarsfriheten ifrågasätts. Ibland är det berättigat men ofta missbrukas systemet. Observera att det händer ingenting om inte föreningen går till domstol och väcker talan om skadestånd inom ett år.

Den sista punkten på dagordningen brukar vara motioner. Inte sällan är det en eller några medlemmar som står för de flesta motionerna. Traditionen säger att styrelsen i ett svar över motionen ska lämna en rekommendation till stämman hur den bör besluta. Antingen rekommenderar styrelsen stämman att bifalla eller avslå motionen. Ibland föreslår styrelsen lite kryptiskt stämman att anse motionen vara besvarad. Det blir som ett mjukt sätt att rekommendera avslag, men det kan också vara så att motionären inte lämnat ett tydligt förslag utan mer ställt frågor eller kommenterat något och det inte finns något att ta ställning till.

© 2006 - 2017 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera