Temaartiklar / fördjupning  Bo i bostadsrätt Bostadsrättsföreningar i Sverige Lagar, länkar, ekonomifakta  Branschguide med utvalda företag/leverantörer Vår Brf - styrelsens egna sidor Nyhetsbrev  
 Senaste
  - 2018
  - 2017
  - 2016
  - 2015
  - 2014

Kategorier
 Balkong
 Bredband/IT
 Ekonomi
 Energi
 Hiss
 Lag och Rätt
 Miljö


 Håll dig uppdaterad!
Med vårt nyhetsbrev får du senaste nytt om bopriser, räntor, nyheter och uppdateringar på bobattre.se. Vårt nyhetsbrev utkommer ca: 10-12 ggr/år.

» Anmäl/avanmäl nyhetsbrev

Hårdare krav på relining - Så vill branschen att det ska se ut

Artikeln ”Hårdare krav på reliningföretagen” i förra numret av Bo bättre väckte reaktioner från branschhåll. Både positiva och negativa sådana.

Gott så! För i alla fall är alla rörande överens om att det behövs en ordentlig genomlysning. Det tjänar alla på. Bostadsrättsföreningar får lättare att hitta rätt metod och att ställa krav. Och reliningbranschen kan gemensamt visa att man är ett fungerande alternativ. Idag är det svårt att veta vilken kvalitetsnivå de olika reliningmetoderna egentligen kan leva upp till.

Få skarpa tester har gjorts, för givetvis är det skillnad mellan att lämna in någon meter rör till ett testinstitut och att se till att det håller tätt flera rörkrökar bort. Konsultföretaget Rotpartner hör till de få som verkligen följt upp resultatet genom att ta ut rörprover.
– Det har varit skrämmande resultat. Jag vågar inte tänka på hur det ser ut i många fastigheter som har utfört detta. Det viktiga är att man hittar ett instrument som redovisar rörets uppbyggnad hela sträckan. Detta gäller egentligen bara de som sprutar på en massa. De med strumpa vet ju tjockleken. Men strumpan har andra brister som stick med mera, även om de nu kommer speciella grenrörsstrumpor, säger John Kåwert.

Rotpartner konstaterar att bristerna framförallt berodde på dåligt utförande, vilket alltså inte behöver tala emot själva metoden. En branschorganisation skulle kunna betyda mycket för skärpta krav på yrkeskunnande. Bo bättre frågade ett par av reliningföretagen om deras syn på en branschorganisation och kvalitetskrav, här är svaren:


Hur ställer ni er till planerna på en branschorganisation?


Johan Gembel, Dakki AB: Vi är mycket positiva till att det bildas en förening som blir till en kvalitetsstämpel för medlemmarna och därmed en trygghetsfaktor för beställarna. Det är också bra att det bildas en aktör som beställare kan vända sig till i branschfrågor.

Kaj Nerman, Svensk Rörinfodring AB: Positivt!

Per-Erik Halvarsson, Aarsleff Rörteknik AB: Eftersom att det är vi som är pådrivare i diskussionerna om en branschorganisation så är vi naturligtvis positiva till den.

Peter Jobark, Ibid Rörteknik: Det är ett framtida krav.

Cecilia Tall, Proline AB: Vi är mycket positiva till en organisation som samlar reliningföretagen. Vi deltar aktivt i diskussionerna kring bildandet av organisationen.


Vad anser ni att organisationens viktigaste uppgift bör vara?


Johan Gembel, Dakki AB: Föreningen kommer att ha flera viktiga uppgifter men den kanske viktigaste är sprida korrekt information om relining, som trots mer än 15 år på nacken, är en relativt ung bransch. Branschföreningen skall självklart tillvarata medlemmarnas intressen bl a genom att aktivt främja relining som teknik inom fastighetssektorn men också bidra till och verka för standards inom t ex kvalitetssäkring och miljöfrågor. Vi tror också att föreningen kommer att bidra till högre kvalitet på upphandlingsunderlagen som i slutändan kommer att gynna både beställare och entreprenörer.

Kaj Nerman, Svensk Rörinfodring AB: Att tydligt kunna presentera de olika metoderna och ge beställare den utbildning som krävs för att de skall veta vad de handlar upp samt att det skall finnas krav på klassificering av metod, material, beständighet och inte minst hur materialet som används i produktionen påverkar miljön.

Per-Erik Halvarsson, Aarsleff Rörteknik AB: Att skapa ett regelverk för vilka krav man kan ställa på en relining i fastigheter. Detta för att man som beställare ska förstå vad det är man köper. Detta fungerar idag bra på VA-sidan inom SSTT och borde kunna fungera lika bra på fastighetssidan. Att informera fastighetsägare om vilka möjligheter man har att använda relining i fastigheter.

Peter Jobark, Ibid Rörteknik: Att det blir ett öppet forum för beställare, kontrollanter och entreprenörer för bestämmande av kvalitetsnivå

Cecilia Tall, Proline AB: Att sprida kunskapen kring Relining för att ge kunden en möjlighet att göra ett riktigt val mellan olika tekniker, och att se till att föreningens medlemmar är seriösa företag som kan leverera en kvalitetsprodukt med lång hållbarhet. Organisationen skall också säkerställa en hög kompetensnivå hos teknikerna. Ett medlemskap i branschorganisationen skall i sig vara en kvalitetsstämpel för kunden.


Vad behövs för att framtida beställare ska kunna känna sig trygga efter genomförd relining?


Johan Gembel, Dakki AB: Det är flera faktorer som en beställare måste beakta både när det gäller egenskaper hos företaget och den teknik de använder sig av. Beställarna bör vända sig till företag som är stabila och som kan erbjuda garantier. När det gäller den tekniska lösningen är ett Typgodkännande en trygghetsfaktor liksom att leverantören har en teknik som täcker hela avloppssystemet.

Dessutom är det en fördel för beställaren att entreprenören har full kontroll över plasttillverkning. Det är också viktigt att titta på beläggningsmaterialets förmåga att stå emot de påfrestning, bl a i form av temperaturberoende storleksförändringar, som ett avloppssystem utsetts för. Leverantören skall också kunna prestera en systematiserad och fullständig dokumentation.

Kaj Nerman, Svensk Rörinfodring AB: Att det finns betryggande garantier, kontroll av tredjepartsorgan (SP), referenser mm.

Per-Erik Halvarsson, Aarsleff Rörteknik AB: Att veta att den metod/material man valt är kontrollerad av en opartisk granskning enligt de normer som finns.

Peter Jobark, Ibid Rörteknik: Att man använder sig av godkända metoder och produkter. Att installatörer är godkända/certifierade. Att installationen är yrkesmässigt utförd.

Cecilia Tall, Proline AB: Som beställare bör man kontrollera är att bolaget har ett gediget branschkunnande, en solid ägare och nöjda referenser. Som beställare ska man se till att garantier gäller både utförande och material, Garantin bör vara återförsäkrad i försäkringsbolag, för att ge beställaren en extra trygghet.


Vad är en rimlig nivå på kvalitetskrav?


Johan Gembel, Dakki AB: Det finns idag inga standards, med tillhörande standardiserade prover, för relining, som det finns för nya rör och därmed är det svårt att göra en direkt jämförelse. Men i princip skall kunderna ställa krav på att entreprenörer skall kunna visa dokumentation på materialet, metodbeskrivningar, etc som vid nyinstallation.

Kaj Nerman, Svensk Rörinfodring AB: Vad gäller material är det viktigt att det finns ett åldringsbeständighets prov som visar att det rör som tillverkats håller minst 50år, naturligtvis skall man kunna rensa i det nya röret mekaniskt vid ev. stopp i framtiden. Vad gäller utförandet så anser vi att det måste finnas en tillverkningsmetod som är dokumenterad och testad (gärna av SP och godkänd av SITAC) för att kunna ge kunden den trygghet som krävs. Miljöpåverkan och arbetsmiljöpåverkan är ju en stor fråga som är oerhört viktig, det finns ju en del kemikalier som inte skall finnas i materialen som används vid produktion tex.

Bisfinol A (som är en reproduktionsstörande ämne) därför bör det göras en analys på de olika materialen i branschen, detta för att få fram en avvecklingslista med prioriterade ämnen att avveckla.

Per-Erik Halvarsson, Aarsleff Rörteknik AB: Just nu är detta upp till aktörerna i branschen att bedöma vilket inte är bra. Vad är det man köper som beställare? Renovering av befintliga rör? Nya rör i de gamla? Renovering/nya rör i delar av rörsystemet/hela rörsystemet? Vad är syftet med åtgärden? Idag tror jag inte att det finns någon beställare som kan göra en korrekt bedömning av vad det är man egentligen köpt. Jag tycker att det är rimligt att det skulle finnas ett regelverk att hänvisa till vid upphandlingar av dessa tjänster som innehåller det du frågar efter.

Men för att kunna svara riktigt på frågan måste jag veta vad man egentligen är ute efter. Samtidigt kan man ju fundera på den kompentens som många beställare besitter idag om dom skull handla upp byggtjänster över huvud taget. Man får de entreprenörer man förtjänar.

Peter Jobark, Ibid Rörteknik: Rimligt att det motsvarar minst samma krav som då man en gång byggde huset och vad som gällde då. Dessutom ska installationen vara garanterat tät.

Cecilia Tall, Proline AB: Beroende på vilken teknik som väljs av kunden ger företagen olika garantier vad gäller hållbarhet. Det är viktigt att utföraren öppet redovisar innehållet i materialet samt hur det skall appliceras. Viss relining har ett typgodkännande motsvarande nya rör, andra garanterar kortare hållbarhet. Det väsentliga är att kunden förstår vad de har köpt och ställer priset i relation till hållbarheten.

Miljöaspekten för alla typer av relining är bättre än för ett traditionellt stambyte om man tar hänsyn till arbetsmiljö och yttre miljö bland annat på grund av minskade transporter, avfall, damm och att man kan fortsätta använda befintliga ytskikt tills de är uttjänta. Detta ger den största miljövinsten. I en studie som familjebostäder i Göteborg gjort anses relining med Polyester generellt bättre för miljön än Relining med epoxi innehållande Bisfenol A. Utförandet bör ske av specialutbildade tekniker med genomförd lärlingsperiod. Dokumentation av utförandet skall tillhandahållas kund och vara lättförståelig och spårbar. Egenkontroll skall göras enligt plan och delges kund.


Om det går att ställa upp en enhetlig definition på kvalitetskrav, hur ska dessa kontrolleras?
Johan Gembel, Dakki AB: En av anledningarna till att vi är med i bildandet av en branschförening är att genom samverkan inom branschen och samverkan med beställare komma fram definitioner bl a på den vokabulär som vi använder och på kvalitetskrav likaväl som miljöredovisningar. Detta kommer troligtvis att utvärderas och kontrolleras på samma sätt som sker i övriga branscher inom bygg och installation.

Kaj Nerman, Svensk Rörinfodring AB: Metod/produkt följer ett kontrollavtal där exempelvis ett oberoende kontrollorgan gör regelbundna kontroller. Produkten skall inte innehålla kemikalier som är skadliga för miljön. Ett antal av de kommunala bolagen i Göteborg har tagit fram en avvecklingslista som talar om vilka kemikalier de kommer att undvika. Liknande lista finns även hos HSB och Riksbyggen. Tubus System använder inga av kemikalierna som finns i ovanstående avvecklingslista.

Per-Erik Halvarsson, Aarsleff Rörteknik AB: Precis som man gör i byggbranschen idag, genom att certifierade besiktningsmän går igenom det som utförts stämmer med det som står i kontraktet. Praktiskt sett kräver detta dock en del utbildning av besiktningsmännen.

Peter Jobark, Ibid Rörteknik: Se svar ovan. Testerna ska vara på en rimlig nivå och viktigt att dessa kontrolleras av 3:e parts kontrollant.

Cecilia Tall, Proline AB:
Kriterium Kontrolldokument
Stabil Ekonomi Årsredovisning
SKV 4820 (information från SKM om fullgjorda skyldigheter)
Försäkringsbevis
Kreditupplysning (exempelvis UC)
Teknik Metodbeskrivning
Typgodkännande
Utförande Utbildningsplaner personal
Erfarenhet projektledare/platschef
Egenkontrollplan
Affärsmässighet Offertens tydlighet och villkor
Referensobjekt
Miljö/Arbetsmiljö Varuinformationsblad
Miljöpolicy
Kontrollera mot den egna avvecklingslistan
Arbetsmiljöplan
Kollektivavtal

Kunden bör sedan själv definiera utvärderingskriterier för att kunna välja bästa metoden i aktuellt fall och bästa utföraren av aktuell metod.


© 2006 - 2024 Hittabrf.se och Bo bättre
Sveriges största faktaplats om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar
Prenumerera | Kontakta oss | Om oss | Annonsera